Debatt
Skatter
28 april 2017 kl 12:14

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Läkarbristen förvärras med högre skatt”

Den sänkta brytpunkten för marginalskatt må vara en vilja från vänsterpartierna att sätta åt ”de rika” – alla som tjänar över 38 000 i månaden – men följdeffekterna blir nog svårare att förklara. En av dem blir att läkare arbetar färre timmar.

Det här är en opinionstext

När den rödgröna regeringen söker stöd hos Vänsterpartiet för sin budget blir resultatet inte bara markant ökade skattesatser. Resultatet verkar dessutom bli lägre skatteintäkter och färre arbetade timmar. Det sistnämnda kommer att få konsekvenser för verksamheter med välutbildad eller eftersökt personal – exempelvis sjukvården.

När de senaste skattehöjarförslagen presenterades kunde det snabbt konstateras att den högsta effektiva marginalskatten skulle bli så hög som 75 kronor av varje inarbetad hundralapp. Endast en fjärdedel av de intjänade pengarna skulle alltså tillfalla den som gjort jobbet.

Att detta skulle gå de arbetande skattebetalarna förbi och att de arbetade timmarna skulle förbli oförändrade kommer nog att förbli en dröm för finansminister Magdalena Andersson. Mer troligt är att personer med hög utbildning och hög lön snarare gör kalkylen att de sista arbetade timmarna endast får marginell effekt på lönen och därmed inte är värt det.

Ekonometrikern Lennart Floods beräkningar visade att effekterna av 2016 års budget, med frysning av brytpunkten för statlig skatt och avtrappning av jobbskatteavdraget på sikt skulle minska arbetskraftsutbudet med cirka 5 000 helårstjänster och leda till minskade skatteintäkter på 100 miljoner kronor. De nu presenterade skattehöjningarna lär inte få fler att arbeta mer.

Det må vara en vilja från vänsterpartierna att sätta åt ”de rika” – alla som tjänar över 38 000 i månaden – men följdeffekterna blir nog svårare att förklara.

Det får nämligen konsekvenser för samhället i stort – inte minst för sjukvården. Vi har nämligen en, under många år upparbetad, läkarbrist i Sverige. Läkare, tillsammans med många andra med specialistkompetens inom vården, tillhör de grupper som hamnar i regeringens skottglugg och agerandet blir därefter.

Med minskade incitament att arbeta, på grund av höga marginalskatter, minskar läkare hellre sin arbetstid eller avstår från att arbeta mer. En rapport från Almega, publicerad i mars 2017, visar att marginalskatterna medför uteblivna läkartimmar motsvarande 2 800 heltidstjänster per år. En svindlande siffra med tanke på att det i dag finns totalt 38 000 läkare i Sverige.

När så många vill arbeta färre timmar, på grund av att det helt enkelt inte anses vara värt det, behövs det fler läkare för att fylla läkartjänsterna. I Västra Götalandsregionen fanns det år 2015 totalt 5 755 läkare anställda men antalet årsarbetare var endast 4 873. Om vi följer samma mönster som räknats fram i Almegas rapport, så hade antalet årsarbetare kunnat ökas med 7–8 procent på samma antal anställda läkare om marginalskatten varit lägre eller inte funnits. 

Men regeringen väljer att gå i motsatt riktning och istället öka marginalskatten. Samtidigt driver regeringen igenom en förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar vilket kommer att ytterligare öka trycket på den offentliga sjukvården.

Den rödgröna regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet på detta sätt skapat ett skalpellskarpt vapen för att försvåra för sjukvården och därmed för vårdbehövande patienter. Allt i jakten på att göra arbete mindre lönsamt och genom det uppnå den socialistiska rättvisan där alla har det lika illa. Med lägre marginalskatter hade fler valt att arbeta mer. Det hade varit en bra affär för alla som arbetar, för de vårdbehövande patienterna och för statskassan.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.