Debatt
Offentlighetsprincipen
17 december 2019 kl 15:18

Lagstiftaren borde tvinga SKR till större öppenhet

Jag har ingen förväntan på att SKR:s makthavare själva ska driva på för en ökad öppenhet. Däremot borde lagstiftaren utreda ett förtydligande i som klargör att organisationen ska ses som ett organ som ska tillämpa offentlighetsprincipen, slutreplikerar informationssäkerhetsexperten Fia Ewald.

Det här är en opinionstext

Fia Ewald
informationssäkerhetsexpert, tidigare chef för MSB:s enhet för systematisk informationssäkerhet

Staffan Isling, vd för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) framhåller två skäl i sin replik till varför SKR inte bör omfattas av offentlighetsprincipen. Jag menar att båda skälen saknar bärighet. 

Läs också repliken

Det första skälet är att SKR inte bedriver någon myndighetsutövning. Den som läser sin tryckfrihetsförordning (TF) och sin offentlighets- och sekretesslag (OSL) ser dock rätt snart att myndighetsutövning inte är grundkravet för att vara en verksamhet som omfattas av kravet på offentlighet. I 2 kap 3§ i OSL står i stället:3 §  Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.”

Om minsta kommunala bolag utan myndighetsutövning har krav på sig att tillämpa offentlighetsprincipen borde detsamma gälla SKR, som är en stor maktfaktor i det svenska samhället.

Det andra skälet som framförs är SKR:s förhandlingsverksamhet. Inte heller detta argument är solitt. SKR sysslar med mycket mer än förhandlingar. Det är möjligt för en förhandlingspart att tillämpa offentlighetsprincipen, det är vad SKR:s medlemmar gör hela tiden. På den statliga sidan finns Arbetsgivarverket som ska företräda staten som arbetsgivare, utan att det befunnits nödvändigt att undanta verket från offentlighetsprincipen. Vilket också skulle vara helt onödigt eftersom det i OSL finns ett avsnitt om förhandlingar stipulerande att förhandlingsunderlag inte behöver göras offentliga.

SKR har i dag en mycket mångskiftande verksamhet som styrs av politiker från olika partier. Ändå framstår SKR som en politisk monolit där konflikterna i avgörande samhällsfrågor ligger undangömda. Underlag och mötesanteckningar i beredningar finns inte tillgängliga för allmänheten. Det går alltså inte att följa vilka ställningstaganden de representanter man röstat för gör. Detta borde vara mycket otillfredsställande inte bara för medborgare utan även folkvalda.

I dag råder det paradoxala läget att Inera, ett bolag förvärvat av SKR, beslutat att tillämpa offentlighetsprincipen – däremot inte det politiskt styrda SKR.  Jag har ingen förväntan på att SKR:s makthavare själva ska driva på för en ökad öppenhet, då hade de ju kunnat ta ett gemensamt beslut med Inera. Däremot borde lagstiftaren utreda ett förtydligande i OSL som klargör att SKR ska ses som ett organ som ska tillämpa offentlighetsprincipen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 17 december 2019 kl 15:18

Skribent

Fia Ewald
informationssäkerhetsexpert, tidigare chef för MSB:s enhet för systematisk informationssäkerhet