Löner

”Låga chefslöner dålig affär för välfärden”

Kvinnliga enhetschefer i kommunal sektor är bättre utbildade än männen men har lägre löner. Låga chefslöner generellt leder till hög personalomsättning och lägger ett lock på löneutvecklingen för erfarna medarbetare. Det är i längden en dålig affär.

Drygt sju av tio chefer i kommunal sektor är kvinnor. Många har en lång högskoleutbildning bakom sig och stor erfarenhet från sina respektive områden. Ändå värderas deras arbete och kompetens förhållandevis lågt. Det visar en rapport som Akademikerförbundet SSR presenterar vid ett seminarium den 8 mars. Rapporten bygger på specialbeställd SCB-statistik över chefernas löner i kommunal sektor 2015. 

En enhetschef i kommunen är i snitt runt 50 år och har en medellön på drygt 40 000 kronor i månaden. Sju av tio enhetschefer är kvinnor. De kvinnliga enhetscheferna har högre utbildning, fler underställda och större budgetansvar än sina manliga kollegor, men har ändå lägre löner än männen. I toppen av den kommunala chefslöneligan finns ekonomicheferna med en snittlön på nära 50 000 kronor i månaden, långt över enhetscheferna i äldreomsorgen med 38 000 kronor. 

En akademisk utbildning höjer i genomsnitt lönen med 1 000 kronor i månaden för kommunalt anställda kvinnliga chefer, medan männen kan räkna med ett fyra gånger högre lönepåslag. Det är svårt att se att löneskillnaderna motiveras av lägre ansvar eller komplexitet i uppdraget. Det handlar istället om att arbeten värderas olika. 

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är mindre i den kommunala sektorn än på andra delar av arbetsmarknaden, men de är tydliga  och det är hög tid att kommunerna städar bort gamla förlegade värderingar och lönesätter kvinnor och män utifrån samma förutsättningar. 

Men chefslönerna ligger också generellt för lågt i kommunerna. Det är redan idag ofta svårt att tillsätta chefstjänster. Ansvaret och arbetsbördan står inte i proportion till lönen. Personalomsättningen är också hög och det gäller särskilt för högskoleutbildade chefer. Det är inte förvånande. Chefernas kompetens är eftertraktad och värderas högre på andra håll. 

Hög personalomsättning bland cheferna leder i förlängningen till sämre välfärdsverksamheter för oss medborgare. Låga chefslöner minskar också möjligheterna för deras medarbetare, ofta välutbildade kvinnor, att göra lönekarriär. Decennier av erfarenhet som till exempel socialsekreterare ger idag bara några tusenlappar mer i lön. Det har lett till en personalflykt inom socialtjänsten som allt fler inser är ohållbar. 

Demografiska faktorer gör också att kommunernas verksamheter växer. I kombination med att många chefer väljer att sluta leder det till mycket stora rekryteringsbehov, som kommer vara svåra att tillgodose med dagens lönenivåer. 

Sveriges kommuner behöver ta frågan om kompetensförsörjningen av chefer på större allvar. Chefernas villkor måste högre upp på agendan. Ett sätt är att se till att de årliga lönekartläggningarna också har ett tydligt chefsperspektiv. Resultaten av lönekartläggningen måste också få genomslag i kommunens löne- och budgetprocess.  Alla kommuner bör ta fram en långsiktig plan för hur lönestrukturen för de kommunalt anställda cheferna ska se ut och hur målen ska uppnås. 

Kunnigt och stabilt ledarskap är en central grundförutsättning för en välfungerande välfärd. Det är hög tid att kommunerna uppvärderar sina enhetschefers viktiga arbete.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.