Debatt
Allergi
31 augusti 2020 kl 05:20

”Låg kunskap om astma- och allergi skapar onödigt lidande”

För att skapa en god och nära vård för runt tre miljoner astma och allergipatienter behöver kunskapen öka, arbetssätten ändras och vården organiseras på ett bättre sätt, skriver Astma och Allergiförbundets förbundsordförande Maritha Sedvallson.

Det här är en opinionstext

Maritha Sedvallson
förbundsordförande, Astma och Allergiförbundet

I dag (31/8) går remisstiden ut för den statliga utredningen ”God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem.” Utredningen har presenterat flera bra lagförslag som vi ser kan förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Många av de brister som våra medlemmar möter i vården kan däremot inte mötas med lagstiftning. Det kräver andra insatser som handlar om förändrade arbetssätt och ökad kunskap. Samverkan, ökad kunskap, bättre uppföljning och tydligare riktlinjer är nycklar till förändring.

I pandemins spår har det på kort sikt skapats en vårdskuld av behov som Sveriges regioner har tvingats prioritera bort för att i stället hantera akut och brådskande vård. Det gäller inte minst astma- och allergipatienter. I en undersökning som Astma och Allergiförbundet gjorde i juni konstaterades att två tredjedelar av våra medlemmar som haft vårdbehov, hade avstått att söka vård under vårens coronapandemi.

Nu har vi följt upp undersökningen och frågat Astma- och Allergiförbundets medlemmar om deras upplevelser av astma- och allergivården generellt samt vilka åtgärder som behövs för att vården ska förbättras på sikt. Vi kan tyvärr konstatera att vården får ett lågt medelbetyg på flera områden, som inte kan kopplas till vårens hårda belastning under våren till följd av pandemin.

Astma och allergier är Sveriges vanligaste kroniska sjukdomar och berör hela livet. Trots att så många människor regelbundet behöver söka vård för sina symtom upplevs kunskapen i vården om astma- och allergidiagnoser som låg. Detta är en paradox. Till exempel finns inga nationella riktlinjer för allergivård och den följs inte heller upp i något kvalitetsregister. Denna okunskap och brist på riktlinjer och uppföljning leder till både bristande och ojämlik vård. Hur bra vård du får, beror i många fall på var du bor. Det är oacceptabelt.

Nästan varannan medlem upplever att samverkan mellan primärvård och specialistvård inte fungerar som den borde. Var tredje tycker att hälso- och sjukvården är för dålig på att underlätta övergången mellan barn- och vuxenvård och två tredjedelar tycker att vården är dålig på att erbjuda en personlig skriftlig behandlingsplan. Nästan lika många är missnöjda med hur vården erbjuder patientutbildning.

Astma- och Allergiförbundet ser att lösningarna på den ojämlika vården främst handlar om tre saker. Kunskapen måste öka, arbetssätten förändras och vården organiseras på ett bättre sätt. Vi har därför några konkreta förslag:

  • Personlig behandlingsplan: Utredningen föreslår att ett lagstadgat patientkontrakt ska införas. Det är bra. Nära hälften av våra medlemmar uppger att de inte har en personlig skriftlig behandlingsplan, och ännu fler tycker att vårdens arbete med de skriftliga behandlingsplanerna fungerar dåligt, trots att en sådan plan förebygger sjukdom. Den som har en dålig underhållsbehandling, kan drabbas svårare av virusinfektioner och allergier och riskera att få astmaanfall som kräver akutvård och sjukhusinläggning. Ett patientkontrakt kan leda till att fler får en behandlingsplan, underlätta samverkan kring patienten mellan primärvård- och specialistvård samt övergången mellan barn- och vuxenvård. Det är dessutom en enkel åtgärd som varken kräver omorganisation eller lagändringar.
  • Bättre information/utbildning till patienter. Vår enkät pekar på stora behov att förbättra patientutbildningarna. Två tredjedelar av våra medlemmar tycker att vårdens arbete med detta fungerar dåligt. Men enligt Luftvägsregistret har runt 95 procent av patienterna i primärvården och specialistvården genomgått någon form av patientutbildning. Det här pekar på en diskrepans av vårdens och patienternas bild av vad som är en kvalitativ patientutbildning. Det är oroande. Eftersom astma och allergier triggas av vilken miljö man befinner sig i är det viktigt med kunskap om vad patienten ska göra för att må så bra som möjligt, vad som är hälsofrämjande aktiviteter och miljöer för individen och hur behandlingen kan anpassas i olika situationer.
  • Bättre samordning och fler specialister kräver lagstiftning. Vi delar helt utredningens syn på att framtida kompetensförsörjning är grundläggande för att  ge en bra astma- och allergivård, oavsett var i landet du bor. Men utredningen lämnar inga förslag på hur exempelvis bristen på specialistläkare ska lösas. Man hänvisar i stället till det nyinrättade Nationella vårdkompetensrådet. Den stora bristen på specialistläkare påverkar patienternas möjlighet att få vård. Vi tror därför att det är dags för lagstiftning på området. Vi föreslår att lagstiftning införs som reglerar regionernas skyldighet att medverka till kartläggning av kompetensbehoven samt samverka för att tillgodose de kompetensbehov som finns.

Vi har en vårdparadox. Astma och allergier är några av de vanligaste kroniska diagnoserna bland både barn och vuxna. Behoven av vård, behandling och stöd är stora. Samtidigt är kunskapen i hälso- och sjukvården för låg. För att skapa en god och nära vård för runt tre miljoner astma och allergipatienter behöver kunskapen öka, arbetssätten ändras och vården organiseras på ett bättre sätt. På så vis kan livet förbättras för miljontals människor.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 31 augusti 2020 kl 05:20
Uppdaterad: 31 augusti 2020 kl 17:22

Skribent

Maritha Sedvallson
förbundsordförande, Astma och Allergiförbundet