Debatt
Läromedel
16 december 2015 kl 11:49

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Läromedlen är en del av skolans fundament

Lärare och elever saknar grundläromedel som ger sammanhang och struktur. Utan rätt stöd kan ingen lärare komma till sin fulla rätt. Det är därför dags att skolans beslutsfattare åter gör läromedel till en del av skolans grundläggande system.

Det här är en opinionstext

Rickard Vinde
vd Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation

Skolans profession är stark men systemet är svagt. Så kan man sammanfatta den OECD-rapport om den svenska skolan som regeringen beställde efter den senaste, nedslående Pisa-rapporten och som presenterades våren 2015.

Utan ett system som grund får lärares undervisning inte full verkan. För att få full effekt måste det finnas ett system med god arbetsmiljö, rätt verktyg, möjligheter till kollegial diskussion och löpande kompetensutveckling i både ämne och undervisningsteknik.

Många lärare och elever saknar aktuella läromedel, både tryckta och digitala. Läromedel är verktyg för lärare att undervisa enligt läroplanen och för elever att få sammanhang och struktur i lärandet. För lärare finns lärarhandledningar med planeringar, lektionsmaterial, fördjupning samt prov och bedömningsmatriser.

För elever finns grundläromedel – tryckta läroböcker och digitala läromedel – som täcker det centrala innehållet för ett eller flera läsår eller en hel kurs. Det finns också andra komponenter som övningsböcker, laborationer och appar. Sammantaget skapar alla läromedelskomponenter ett ekosystem för kunskap som ger lärare en grund och mer tid för varje elev. Lärare ska dessutom komplettera grundläromedlen med många andra lärresurser och eget material.

Tidigare skollagar föreskrev att elever skulle få läromedel som täckte väsentliga delar av ett ämne och gav sammanhang. Men nuvarande skollag anger endast att elever ska få lärverktyg. När Statistiska Centralbyrån undersöker värdet av elevers lärverktyg ingår läroböcker, skönlitteratur, tidningar, kopior, datorer, lön till skolbibliotekarier, elevers e-postadresser och lägerskolor med mera. Kommunerna kallar allt detta för läromedel i sin statistik.

Utan lagstöd kan inte föräldrar och elever kräva att få grundläromedel, lärare inte kräva det av rektor och rektor inte kräva det av kommunerna eller friskolorna. I Skolverkets Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen nämns heller inte läromedel. De allmänna råden är enligt Skolverket mycket viktiga och bör följas om man inte har något bättre.

Det är alltså inte konstigt att många lärare får hålla tillgodo med kopior från skolans enda referensexemplar av läroboken, datorer utan digitala läromedel eller sponsrade gratismaterial som inte följer läroplanen. Lärare får vid datorn på kvällen försöka kompensera bristen på det som specialiserade läromedelsföretag och författare kan ha tagit över ett år på sig att utveckla. Läromedlens betydelse för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar har helt glömts bort.

Bristen på läromedel bekräftas av Talis, OECD:s undersökning om skolans arbetsmiljö. Sverige är det land av alla 34 i vilket lärare minst granskar elevers arbets- och läxböcker. En annan studie från OECD nyligen visade att skolans digitalisering hittills inte har lett till högre kunskapsresultat. I vart fall för Sveriges del är det inte märkligt. En majoritet av Sveriges elever har i dag varsin dator men skolorna har inte skaffat de digitala läromedel som samlar både lärarhandledning och flera läromedelskomponenter i ett.

En rektor och utvärderare av grundskolor i Stockholm förklarade nyligen för mig att läromedel, lärresurser och läromedel är en ”icke-fråga” för hen.

Skolverket menar att undervisningens kvalitet är den kanske viktigaste strategiska utmaningen för skolan. Skolverket menar också att kommuner och friskolor, som har ledningsansvaret för skolan, måste ha bättre information om vad som händer i klassrummen för att kunna fatta riktiga beslut. 

Både riksdagen, regeringen, kommunerna och friskolorna ansvarar på olika sätt för skolsystemet. De är dags att de stärker läromedelsbegreppet och åter gör läromedel till en del av det systemstöd som lärare behöver. Det gäller inte minst när regeringen ska utveckla strategier för skolans digitalisering.

Det är bara i ett starkt system som en stark profession kan komma till sin rätt och det är nödvändigt om alla elever ska kunna nå högre kunskapsresultat. Utan systemstöd kan inte den skickligaste lärares undervisning ge full effekt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 16 december 2015 kl 11:49

Skribent

Rickard Vinde
vd Svenska Läromedel – Läromedelsförlagens branschorganisation