Betyg

Lärarstudenter måste få mer övning i att sätta betyg

De nationella proven har orimligt stor betydelse för betygen. Samtidigt får inte studenterna på lärarutbildningen tillräcklig stabil grund för rättssäker betygsättning.

Både elever och lärare fuskar i samband med de nationella proven. Det avslöjades i SVT:s Uppdrag Granskning i förra veckan.  I samband med programmet har diverse lösningar för att få bukt med problemet presenterats. Karin Hector Stahre, chef på Skolverkets enhet för Nationella Prov lovade i P1 Morgon att se över möjligheterna för prov som ges vid samma tidpunkt över hela landet. Förslaget löser dessvärre inte grundproblemet: att proven riskerar att ges orimligt stor betydelse för betygen.

En annan lösning för att styra upp förutsättningarna för proven presenteras på Expressens ledarsida. Där ses extern rättning som den självklara åtgärden. Både extern rättning och synkroniserade prov riskerar att bidra ytterligare till den hätska stämning som redan råder kring proven. Många elever och lärare vittnar om att proven ses som framtidsavgörande och enda möjligheten att visa kunskaper. Därför måste vi i stället tänka längre. Hur kan vi se till att lärare har den kompetens som krävs för att göra rättssäkra och goda bedömningar?  

Svaret ligger i lärarutbildning och fortbildning. Anders Jönsson, professor i didaktik vid Malmö högskola, skrev redan 2011 i Skola och Samhälle att ”Lärare behöver utbildas i bedömning och betygsättning, men de behöver också träffas kontinuerligt för att skapa en gemensam förståelse för innebörden av de begrepp som används i kursplanerna, hur dessa förmågor kan ”lockas fram” av olika uppgifter, hur man identifierar olika kvaliteter i elevernas svar och lösningar, hur man utifrån denna information kan stödja vissa elever och utmana andra o.s.v. 

Bedömningskompetens måste alltså utvecklas genom yrkeslivet, men grunden läggs i lärarutbildningen. 

För att garantera alla blivande lärare en gedigen grund för rättssäker bedömning krävs att lärosäten satsar på att stärka lärarutbildningarnas koppling mellan teori och praktik. Övning i bedömning ger färdighet i densamma. Men dessvärre verkar många lärarutbildningar se förbi vikten av praktisk erfarenhet. 

Våra medlemmar vittnar om att tillfällen att praktiskt få tillämpa kunskaper om bedömning ofta saknas eller är bristfälliga under utbildningen. Detta trots att betygssättning, som faktiskt är en form av myndighetsutövning, är en del av läraryrket. Studenter som närmar sig lärarexamen känner sig fortfarande, efter många års studier, ofta osäkra på vad som skiljer ett A från ett C.  

Därför är det kanske inte så svårt att föreställa sig att nya lärare förlitar sig lite extra på resultaten från de nationella proven. Proven riskerar att få ersätta den måttstock nyexaminerade lärare borde fått med sig genom sin utbildning. 

Lärarutbildningarna ska vila på vetenskaplig grund och måste alltid ha en tydlig koppling till den avsedda verksamheten. Betyg i skolan är en omdebatterad fråga men en sak vet vi: i dag är de en del av våra lärares vardag. Därför måste de också vara en del av lärarutbildningarna. Ändå berättar många lärarstudenter om bedömningskurser som endast har fokus på betygens negativa sidor, och där den praktiska erfarenheten helt verkar gå om intet. 

I stället för åtgärder som tidssynkroniserade prov och extern rättning som riskerar öka press på lärare och elever kring de nationella proven måste lärosäten, huvudmän och makthavare tänka ett steg längre. Rättssäkra och goda bedömningar görs av lärare som får tillgång till kompetenshöjande insatser och en lärarutbildning som förbereder sina studenter för verkligheten.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.