Socialtjänsten

Lämnas uppgifter ut med barns bästa för ögonen?

Vi önskar att den lagstiftning där socialarbetare är ålagda att lämna ut uppgifter om papperslösa prövas i högre instans och inte bara av kommunala jurister. Trots att tolkningen av utlänningslagen kan uppfattas som glasklar är den inte det. Vi riskerar att hamna i en situation där barn far illa eftersom myndigheter inte kan uppfylla sin skyldighet att beakta barnens bästa.

I debatten kring socialtjänstens lämnande av uppgifter till gränspolisen återkommer starka röster om att det i detta fall inte finns något utrymme för tolkning av lagen. Detta fick vi själva erfara när vi publicerade ett uttalande på Facebook med anledning av polisens begäran av sekretessbelagda uppgifter av socialtjänsten i Malmö.

Det som står i utlänningslagen 17 kapitlets första paragraf (2005:716) att socialnämnden ska lämna ut uppgifterna om polisen ska verkställa ett beslut om utvisning är tydligt. Den diskussion vi vill lyfta handlar därför om vilka konsekvenser den nuvarande lagstiftningen får för barnen och det sociala arbetets profession samt om de etiska dilemman som kan uppstå.

När man lämnar ut medicinska journaler eller kreditupplysning är man skyldig att informera den det gäller. Men lagstiftningen är inte lika tydlig om huruvida socialtjänsten ska informera de personer som berörs av avvisning om att deras uppgifter kommer att lämnas ut. Beskedet till Malmö stads anställda är att det är olämpligt. Då socialnämnden ska lämna uppgifter menar vi att arbetsgivaren under rådande omständigheter bör ta ansvar för att skydda enskilda socialarbetare så att de inte sviker det förtroende de försökt bygga upp.

Enligt information från Malmö stad är detta första gången denna typ av uppgifter har begärts ut av polisen i denna omfattning och det finns planer på att detta ska göras i större skala i hela landet. I och med att socialtjänsten har ett uppdrag att både kontrollera och stödja leder denna skyldighet att lämna ut uppgifter till att olika lagrum, internationella konventioner, professionsetiska förhållningssätt samt andra värden hamnar i konflikt. Det finns därmed all anledning att pröva förfarandet i högre instans innan satsningen skalas upp.

Forskningen om barn i utsatta situationer är omfattande och det finns stort vetenskapligt stöd för vikten av att minimera risken för att barn växer upp under hemlösa förhållanden. För ett barn kan några års hemlöshet betyda en hel barndom i utsatthet. Utsattheten leder till negativa effekter både vad gäller psykisk och fysisk hälsa samt barnets sociala situation.

Vad blir då konsekvenserna om vi inte får mer tydlighet i frågan? Sannolikt leder lagstiftningen till att utsatta personer undviker kontakt med socialtjänsten. Detta kan få konsekvenser för socialtjänstens möjligheter att samarbeta med andra myndigheter som skola och sjukvård, till vilka papperslösa har tillgång.

Vi hoppas därför att lagstiftningen prövas i högre instans med barnets bästa i beaktande. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.