Läkemedel

Läkemedlen behöver en ordentlig genomlysning

Det är lätt att instämma i att alla patienter ska ha råd med sina läkemedel och att kostnaden för dessa ska vara densamma oavsett var man bor i Sverige. Frågan är istället hur det ska åstadkommas till en rimlig kostnad för samhället, och Sverige samtidigt få ett gott klimat för forskning och utveckling.

REPLIK Det är lätt att komma överens om att regelverken för läkemedel behöver en större och sammanhållen översyn 14 år efter läkemedelsreformen år 2002.

Det är också lätt att komma överens om att den som ordinerar ett läkemedel bör kunna välja det läkemedel som passar den enskilda patienten bäst, att alla patienter ska ha råd med sina läkemedel och att kostnaden för patienten för ett läkemedel ska vara densamma oavsett var man bor i Sverige.

Att argumentera för detta – som Anders Blanck, vd för de forskande läkemedelsföretagen, gör när han i sin artikel i Dagens Samhälle efterlyser ”ordning och reda på läkemedel” – är att slå in öppna dörrar.

Problemet är snarare hur detta ska åstadkommas till en rimlig kostnad för samhället, samtidigt som innovationer kan komma patienter till nytta snabbt och att Sverige genom detta får ett gott klimat för forskning och utveckling.

Anders Blanck utgår från en dom i Högsta förvaltningsdomstolen kring läkemedlet Cimzia. Cimzia är en TNF-alfa-hämmare och tillhör en läkemedelsgrupp som kostar samhället över 2 miljarder kronor om året.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har nyligen, liksom Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, SBU, bedömt ”att det inte finns stöd för att det föreligger signifikanta skillnader i effekt och biverkningar” mellan de sju substanserna.  För en enskild patient kan dock gälla att val av läkemedel kan behöva anpassas utifrån andra sjukdomar, tidigare behandling och biverkningar.

Innan Cimzia-domen avgjorde distributionssättet om det kunde utsättas för priskonkurrens genom upphandling eller rabattavtal:

Enligt Lag om offentlig upphandling, LOU, ska läkemedel som beställs (rekvireras) till vårdinrättningar för att ges till inneliggande patienter eller patienter på mottagningsbesök normalt upphandlas. 

Läkemedel som förskrivs på recept och expedieras på apotek inom läkemedelsförmånen fick vården enligt TLV ej konkurrensutsätta för att få rabatt innan Cimzia-domen kom.

Cimzia-domen innebär därför en möjlighet för vården – och därmed skattebetalarna – att utsätta dyra läkemedel som skrivs på recept för en lika effektiv priskonkurrens som vården i dag enligt lag redan är skyldiga att göra, om samma eller liknande läkemedel beställs till en vårdinrättning.

Eftersom ingen påstår att offentlig upphandling av läkemedel på sjukhus – med möjlighet till anpassning efter enskilda patienters behov – ger ojämlik behandling är det svårt att förstå varför samma arbetssätt skulle ge det för läkemedel som förskrivs på recept så länge patienten betalar samma pris på apotek. Varför det skulle bli mer – istället för mindre – oreda av att läkemedel kan hanteras på samma sätt oavsett hur de distribueras är svårt att förstå.

Att läkemedelsindustrin ogillar ett arbetssätt som innebär mindre vinster lär knappast förvåna. Men det är inte heller självklart att vården ska arbeta på det sättet. I sådana fall bör frågan om nationell samordning diskuteras. Ett problem är dock att företagens intresse att konkurrera med pris kan minska i en nationell process då det kan innebära automatiska krav på prissänkningar i andra länder.

Jag är ense med Anders Blanck om att det behövs en ordentlig genomlysning av vad samhället verkligen vill med läkemedel – oavsett om de rekvireras eller skrivs på recept.

Det behövs dock ingen omedelbar återställare av Cimzia-domen utan istället inom ramen för en utredning eftertanke och dialog mellan patientföreträdare, vården och de forskande läkemedelsföretagen kring hur vi tar hänsyn till patienternas och samhällets behov, samtidigt som vi gör Sverige mer attraktivt för innovativa företag.

LÄS MER: Landsting kan inte åsidosätta lagen. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.