Effektiv vård Hela debatten

Läkare mer effektiva med bättre IT

Primärvården har mycket att vinna på en förbättrad informationshantering. Elektroniska intyg, bättre remissystem och tillgång till en patients hela läkemedelslista är exempel på nödvändiga åtgärder.

Svensk vård är bra, men tillsammans kan vi göra den ännu bättre, säkrare och effektivare. Regeringens utredare Göran Stiernstedt har i dagarna lämnat  förslag på hur svensk sjukvård kan effektiviseras. En utbyggd primärvård är  grunden för en väl fungerande sjukvård i framtiden. En satsning på fler specialister i allmänmedicin på våra vårdcentraler är ett måste.

En lika viktig uppgift är att förbättra informationshanteringen till en nivå som Sverige med sin IT-mognad och utvecklingskapacitet förtjänar. Vi vet sedan tidigare att användbara IT-system (Socialdepartementets analys med hjälp av Gartnerrapporten 2012 och forskarrapporten om eHälsosystemens användbarhet 2013) potentiellt kan spara miljardbelopp (Vård-IT-kartan 2010 uppskattade beloppet till fem miljarder kronor per år).

När det gäller primärvården så vill Svenska Distriktsläkarföreningen lyfta fram nedanstående punkter som de mest värdefulla:

1. Bättre stöd för läkemedel. 

Läkemedelsbehandling är det enskilt viktigaste området för förbättringar som skulle leda till en bättre och säkrare vård för patienten. Tillgång till patientens hela läkemedelslista med ordinerade, expedierade och i övrigt använda läkemedel måste ordnas. Läkaren behöver också tillgång till ordinationsstöd och kunskapsstöd som följer läkarens faktiska tankearbete för förslag till behandling och förenklad dokumentation.

2. Att kunna läsa undersökningar från annat håll. 

Att kunna få fram rätt journalinformation vid besöket kan orsaka tidsspill, oro, felaktig eller fördröjd handläggning, onödiga uppföljande besök och ökade kostnader. Informationen behöver struktureras för att kunna utbytas bättre och bättre kommunikationsvägar behöver undersökas, till exempel att patienten själv äger informationen.

3. Bättre remissystem. 

En stor del av vårdapparaten arbetar varje givet ögonblick med remisshantering. För att undvika onödigt arbete behövs nationella stöd för adressböcker, mottagarnas kompetensdeklarationer, innehållsmallar och riktlinjer för remisser, både till och från primärvård.

4. Undvika dubbeldokumentation. 

All information måste sparas uppsorterat och strukturerat i journalen. Kvalitetsregister, hälsodataregister, ekonomisk uppföljning etcetera måste sedan utgå från den dokumentationen, ingen onödig registrering får förekomma.

5. Single sign-on (endast en inloggning)-. 

Inloggningar i system måste bli mycket enklare och inte ta så mycket tid. Tekniska lösningar för single sign-on finns redan utvecklade.

6. Effektivare intygsprocess. 

En enklare intygsproduktion har stor potential att underlätta för läkaren. Till exempel genom att alla intyg och processer blir elektroniska, att patienten fyller i viss information samt att intygsinformation extraheras ur journalen, tidigare intyg, beslutsstöd eller andra ifyllnadsstöd i vissa situationer.

Vår bedömning är att mycket tidsslöseri och onödiga flaskhalsar skulle kunna undvikas om våra förslag prioriterades. Utvecklingsprojekt pågår redan kring flera av våra förslag. men har avstannat eller nedprioriterats på beslut av landstingen. Detta trots att det skulle kunna spara mångmiljardbelopp till svensk sjukvård varje år. Ett stort misstag. 

LÄS MER: Utredningen en eftergift åt arbetsgivarna. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.