Debatt
Transporter
15 september 2016 kl 11:08

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Lägre utsläpp krävs om vi ska nå klimatmålen

Fler ska jobba och klimatutsläppen ska minska. Det är två av regeringens viktigaste prioriteringar. Väl fungerande lastbilstransporter i Sverige är avgörande för att både öka sysselsättningen och minska transportsektorns klimatpåverkan.

Det här är en opinionstext

Anna Johansson
infrastrukturminister (S)

REPLIK Som del i att uppnå detta har regeringen tillsatt en utredning som ska komma med förslag på hur en så kallad vägslitageskatt för tunga lastbilar skulle kunna se ut. I artikeln Skrota utredningen om kilometerskatt riktar Anders Åkesson (C) kritik mot utredningen.       

Den har ännu inte presenterat något färdigt förslag på hur skatten skulle kunna utformas. Dock har utredningen hållit en hearing före sommaren. I dag har åkeribranschen i Sverige stora utmaningar. Seriösa åkerier som betalar avtalsenliga löner och rätt skatter riskerar att konkurreras ut av oseriösa aktörer. 

Denna utveckling kan regeringen inte acceptera. Ska vi nå våra högt uppsatta mål i Sverige när det gäller trafiksäkerhet, klimat och ordning och reda på arbetsmarknaden behövs en bättre fungerande lastbilstrafik jämfört med i dag. 

Regeringen har redan genomfört en lång rad åtgärder för att främja seriösa åkerier och försvåra för den illegala lastbilstrafiken. I regeringens budget för 2017 anslås 25 miljoner kronor per år till och med år 2020 för att polisen ska kunna öka kontrollerna av gränsöverskridande lastbilstrafik.      

Dessutom finns nu en sanktionsavgift på 40 000 kronor vid brott mot EU:s regler för gränsöverskridande lastbilstrafik. Polis och tull kan också låsa fast ett hjul på en lastbil, så kallad klampning. Som Anders Åkesson kanske känner till ville alliansregeringen först bara ha en sanktionsavgift på 20 000 kronor. 

Överlag är det svårt att förstå att alliansregeringen gjorde så lite under åtta år när det gäller utsläppen från lastbilstrafiken och den osunda konkurrensen i åkeribranschen. Man stod helt passiva i EU när länder tog upp riskerna med lönedumpning i åkeribranschen. Efter regeringsskiftet har Sverige en helt ny politik på området i EU där vi i stället samarbetar med de länder, däribland Danmark, som prioriterar ordning och reda på vägarna.      

S-MP-regeringen har även gett ett omfattande uppdrag till Transportstyrelsen som rör bland annat ett skärpt ansvar för den som beställer en transport.  

För att stärka näringslivets möjligheter till effektiva godstransporter har regeringen även genomfört en storsatsning på järnvägsunderhåll för att i närtid förbättra järnvägen. Tonnageskatt för sjöfarten kommer att införas för att stärka den svenska sjöfarten och därmed näringslivets tillgång till effektiv sjöfart av hög kvalitet.   

En väl genomförd vägslitageskatt kan både minska utsläppen, förbättra konkurrenssituationen för svenska åkerier och bidra till nya innovationer för ökad effektivitet i näringslivets godstransporter. I Tyskland finns sedan tio år tillbaka en väl fungerande vägslitageskatt för tunga lastbilstransporter. Ett parti med miljöambitioner som Centern borde välkomna smarta styrmedel för transportsektorn.  

Jag välkomnar en konstruktiv debatt kring hur vi både kan stärka näringslivets konkurrenskraft genom effektiva transporter samtidigt som transportsektorns utsläpp ska minska. Låt oss vänta och se till utredningen har arbetat färdigt i december innan vi drar all för snabba slutsatser kring vilka effekter en framtida vägslitageskatt skulle få. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 15 september 2016 kl 11:08

Skribent

Anna Johansson
infrastrukturminister (S)