Debatt
Polisen
23 maj 2018 kl 15:01

Denna artikel publicerades för ett år sedan

L: Stoppa avhoppen från polisutbildningen

Hundratals poliser med viktig kompetens har de senaste åren lämnat polisyrket för gott. Att locka tillbaka dessa är Liberalernas prioritet nummer ett. Det krävs förslag som stoppar polisavhoppen, både från yrket men också från polisutbildningen, skriver Roger Haddad, rättspolitisk talesperson för Liberalerna.

Det här är en opinionstext

Otryggheten i Sverige kräver politisk handling. Vi har problem med skjutningar, införsel av handgranater och illegala vapen, en polisiär förmåga i yttre tjänst som avlövats kraftfullt. Det brottsförebyggande arbetet inom Polisen har i praktiken upphört. Vi har sett hur företagare i utsatta områden stänger ned och hur guldsmedsbutiker utsätts för hänsynslösa rån. Ska vi vända på detta krävs förslag som stoppar polisavhoppen, både från yrket men också från polisutbildningen.

I tre år har Liberalerna varnat för avhoppen från polisyrket. Hundratals poliser med viktig kompetens har lämnat yrket för gott. Att locka tillbaka dessa är Liberalernas prioritet nummer ett. Trots att tre år passerat visar justitieminister Morgan Johansson (S) inget intresse för att lägga fram förslag som skulle kunna få dessa poliser, lejonparten som arbetade i yttre tjänst, att återvända. Vi menar att en lönereform på 4000 kronor mer i månaden redan från 2018 är nödvändigt för att inte bara behålla utan även locka tillbaka poliser.

Ett annat problem som ingen tagit på allvar är de hundratals tomma platserna vid polishögskolorna. Förra året stod 500 platser tomma, andelen som examinerats har varit färre än de som årligen lämnat polisyrket. Och det är avhoppen som är huvudproblemet och orsaken till att vi har den lägsta polistätheten på tio år. Istället för att åtgärda detta väljer regeringen att lova fler polishögskolor och ytterligare sänkta krav, ett effektivt sätt att sänka yrkets status och attraktion.

Ett lika stort problem som hamnat i skuggan är avhoppen från polisutbildningen. I januari 2018 stod 176 av totalt 800 platser tomma efter antagningen. Nu ser vi att minst 83 ytterligare studenter, av olika anledningar, valt att avsluta sina studier på polisutbildningen innan den första terminen avslutats. Detta påminner väldigt mycket om de problem vi länge försökt lyfta inom lärarutbildningen. Det är bekymmersamt att regeringen helt blundar för detta problem.

En slutsats är att det är uppenbart att de som söker polisutbildningen inte lever upp till kraven eller inte bedöms som lämpliga för uppdraget. Att så många även väljer att sluta efter bara några veckor kan till viss del förklaras av privata skäl, men det kan också indikera att marknadsföreningen av polisutbildningen inte visat den korrekta bilden av utbildningens innehåll eller de arbetsvillkor som väntar. Liberalerna menar också att en orsak kan vara polisutbildningens smygakademisering som pågått under flera år. Det måste få ett stopp.

De praktiska momenten på polisutbildningen måste få större utrymme. Praoveckorna innan aspiranten måste återinföras – och inte minst - marknadsföringen av utbildningen måste överensstämma med arbetslivet. Att polisyrket inte endast handlar om att sitta inomhus och utreda eller förhöra personer, utan i allra högsta grad också handlar om insatser i yttre tjänst, brottsförebyggande men i synnerhet den viktiga ingripande verksamheten. Inte sällan är arbetsklimatet i yttre tjänst väldigt tufft och det är viktigt att polisutbildningen lockar rätt personer.  

Regeringen svarar inte på de frågor som uppstår kring problemet med polisavhoppen eller avhoppen från polisutbildningen, de verkar passera under Socialdemokraternas radar. Men det är helt avgörande att vi får svar. Det räcker inte att inrätta nya platser. Det räcker inte att tusentals söker till utbildningen.

Vilka är det som söker, vilka antas och på vilka grunder- och inte minst hur ser genomströmningen ut? En annan viktig fråga som måste ställas är varför polisyrket och därmed utbildningen inte längre är lika attraktivt? Polismyndigheten kan inte längre välja och vraka som man gjorde förut. Konkurrensen om kompetensen är hård med dagens arbetsmarknad vilket ställer helt andra krav på utbildningsanordnare som arbetsgivare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.