Debatt
Välfärd
16 augusti 2019 kl 11:23

L: Staten måste bidra till framtidens välfärd

För att lösa de utmaningar som finns inom skolan och sjukvården krävs nytänkande. Att bara ösa mer skattemedel för att döva symptomen snarare än att adressera grundorsakerna är inte hållbart i längden. Nu behövs en nationell kraftsamling, skriver Liberalerna Daniel Forslund och Tobias Hammarberg.

Det här är en opinionstext

Lamrapporterna duggar tätt om läget i den svenska välfärden. Enligt Finansdepartementets beräkningar saknas det 90 miljarder kronor på årsbasis för att kvaliteten i välfärden ska kunna bibehållas 2026. Få verkar dock vilja eller våga lyfta blicken och tala om förändringar av välfärdens verksamheter.

Alla larmrapporter är, enligt oss, en tydlig indikation på att vi inte gör saker rätt. Det är därför hög tid att se innovation som en naturlig del av våra verksamheter och att ta ett gemensamt krafttag inom digitaliseringen för att utveckla och förnya välfärden.

Svensk vård ligger bra till i internationella jämförelser. De medicinska resultaten ligger i toppklass. Men det behöver göras förbättringar inom framför allt ökad tillgänglighet, patientsäkerhet och psykisk ohälsa.

Inom skolan så har den negativa trenden i PISA-undersökningen brutits. Men stora utmaningar kvarstår, inte minst med lärarförsörjningen, läraryrkets status samt kunskapsresultaten. Samtidigt har Sverige högre kostnader per elev på alla nivåer än genomsnitten i OECD.

För att lösa de utmaningar som finns inom skolan och sjukvården krävs nytänkande. Att bara ösa mer skattemedel för att döva symptomen snarare än att adressera grundorsakerna är inte hållbart i längden. Den som ropar på höjd skatt i dag för att ta sig an morgondagens utmaningar kommer till slut bli hes.

Vi har tidigare påtalat behovet av en nationell kraftsamling för att lyfta den digitala infrastrukturen i vården och bidra till utvecklingen av moderna e-hälsotjänster. Samma kraftsamling behövs även för skolan.

År 2022 ska över 15 000 skolor och förskolor ha nödvändig teknik och digital kompetens för att på bästa sätt kunna använda sig av digitaliseringens möjligheter, så som det står i regeringens strategi. Det kräver omfattande investeringar, inte minst i kompetensutveckling. Efter att ha utelämnat skolans digitalisering och SKL:s nya handlingsplan #skolDigiplan i vårbudgeten förutsätter vi att regeringen lägger lite tyngd bakom orden till höstens budgetarbete. Annars är risken stor att de höga ambitionerna inte blir mer än just ambitioner.

Vi vill därför se en statlig investeringsfond för att överbrygga den investeringspuckel som krävs. Investeringar från regioner och kommuner kan då kompletteras med en satsning från staten. Endast så skapar vi likvärdiga förutsättningar för att hela landet på bästa sätt kunna använda sig av digitaliseringens möjligheter.

I Region Stockholm har vi på Liberalernas initiativ under de senaste fem åren arbetat intensivt med att främja innovation och digitalisering och integrera det i den löpande verksamheten. I Haninge kommun är en digital strategi för skolan under framtagande och ett första blygsamt steg har tagits mot att planera för det okända. Detta genom att anta ett nytt mål för skolan, där målet är att erbjuda en innovativ skola med höga förväntningar som skapar konkurrensfördelar i livet.

Vi har inte facit för hur den svenska välfärden ska organiseras och finansieras i framtiden. Vad vi kan göra är däremot att, så långt det bara går, försöka planera för det okända. World Economic Forum uppskattar att 65 procent av dagens lågstadiebarn kommer att ha yrken som ännu inte finns. Vi måste vara anpassningsbara, nyfikna och välkomnande till utvecklingen och inte stå passiva i förnyelsen av samhället.

”Välfärden ska bli bättre” sade statsministern i regeringsförklaringen i januari. Vi delar den ambitionen. Men vägen dit nås inte genom att öka ett av världens redan högsta skattetryck. Det nås genom att tänka i nya banor och inte göra som vi alltid har gjort.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.