L: Likvärdighet handlar inte bara om finansieringsansvaret 

Jag instämmer i Lärarförbundets oro att många kommuner genomför besparingar på skolan. Jag anser att det är en helt fel väg att gå. Vi har omfattande skillnader i kvalitet, resultat och villkor. Vi har ett kunskapstapp orsakad av pandemin som ännu inte slagit igenom i de redovisade betygen. Men skrapar vi lite på betygsfrågan så vet vi att med inställda lektioner, frånvaro och vikarier är det omöjligt att eleverna får med sig det de ska ha under sin tid i skolan. Detta kommer att kosta samhället på flera plan, inte bara i ekonomiska termer.

Liberalerna välkomnar att Lärarförbundet som sista förbund inom skola i princip anslutit sig till vårt krav om statligt ansvar för skolan. Men det räcker inte att kräva ökat statligt finansiellt ansvar och fler öronmärkta statsbidrag för skolan, det som här kallas sektorsbidrag. 

Resurserna måste säkras, så också villkoren för Sveriges lärare och rektorer för att kunna utföra sitt uppdrag. Men likvärdigheten kräver långt fler reformer. Garanten för detta är ett statligt huvudmannaskap fullt ut, som inte bara säkrar resurser för undervisningen utan även komptenssatsning, fortbildning och vidareutbildning – och inte minst ambition och kvalitetsuppföljning. Även styrningen och resursfördelningen kan förbättras med ett statligt huvudmannaskap. 

De neddragningar som vi ser i kommunerna beror på flera saker bland annat på att skolan inte alltid sätts först. Men många kommuner har inte heller förmåga att klara av sitt uppdrag och de krav som skollagen ställer upp för att kunna erbjuda alla elever en likvärdig utbildning i hela landet. Till detta har vi omfattande problem med pedagogisk segregation där skolor med tuffast uppdrag har allt högre andel obehöriga lärare som undervisar. Liberalerna har nu fått igenom 358 miljoner kronor i en statlig satsning med fokus på utsatta områden som särskilt är till för att lyfta skolans verksamhet. 

Vi har nyligen fått igenom vårt krav i Januariavtalet genom att regeringen beslutade att tillsätta en statlig utredare som i maj 2022 ska presentera ett beslutsunderlag för hur ett statligt huvudmannaskap ska kunna införas i Sverige. I de direktiven finns också punkter om ansvar, skatteväxling och ekonomi. Liberalerna uppfattar ett oerhört stöd i vårt krav i denna fråga både från skolledare, lärare som elevorganisationerna – men också allmänheten.

Min förhoppning är att Lärarförbundet tar steget fullt ut och inser att staten måste ta ett mycket bredare ansvar för skolan om vi ska kunna lyfta kvaliteten och förbättra förutsättningarna i hela landet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.