Bostadsbristen är ett faktum i stort sett hela landet. Enligt Boverket har 240 av Sveriges 290 kommuner brist på bostäder. Enligt Finanspolitiska rådets senaste rapport fungerar bostadsmarknaden sämre än någonsin. Nu hotas tillflödet av nya bostäder av byråkratiska och överdrivet stränga regler som Svenska institutet för standarder (Sis) aviserat.
Läs också Repliken
Utmaningarna för bostadspolitiken är många. Vi måste skapa förutsättningar för fler, billigare och mer hållbara bostäder. Det kräver enklare och mer tillåtande byggregler som utgår från tydliga behovsbaserade krav snarare än detaljstyrning av hur varje bostad ska planeras. Mindre regelbörda och mer flexibilitet är nödvändigt för att byggbranschen ska ges möjlighet att utveckla, ompröva, platsanpassa och förfina bostadsbyggandet.
I dagens reglerade marknad där bostadsplaneringen detaljstyrs uppifrån är det inte konstigt att regelbördan märks på att antalet nya bostäder minskar och att kostnaden för nyproduktion går upp. Ständigt längre kravlistor från BBR, PBL, EKS, Sis, hyreslagstiftningen och kommunerna är några av de största orsakerna till att en nybyggd kvadratmeter i Stockholms län kostar tre gånger så mycket att producera som vid millennieskiftet (SCB).
I det här läget – när byggtakten pressats under det senaste amorteringskravets kreditrestriktioner som gör det näst intill omöjligt för merparten av förstagångsköparna att kliva in på bostadsmarknaden utan omfattande stöd från sina föräldrar – höjs röster för att försvåra och fördyra bostadsbyggandet.
Sis har presenterat ett förslag på nya standarder för bostadsutformning som skulle innebära att kraven på nya bostäder blir betydligt större och att regelverkets marginaler blir smalare. Skulle de expanderade reglerna bli ny norm skulle en genomsnittlig bostadsrättstvåa bli drygt 120 000 kronor dyrare och den rekordhöga hyresnivån för nyproduktion skulle öka med ett par hundra kronor. Flertalet bostadsprojekt som planeras nu skulle bli olönsamma och läggas ned, eller skulle behöva helt nya detaljplaner för att kunna genomföras över huvud taget då hus- och kvartersstorlekar påverkas.
Bostadsbyggandet kontrollstyrs av krav och regler som inte alltid höjer standarden för den som bor där. Rådande krav har redan staplats på varandra och skapat betydligt högre hyror. Preliminära beräkningar från ett av de större fastighetsbolagen visar att månadshyrorna för en lägenhet på 35 kvm har höjts med drygt 2 000 kronor på grund av godtyckliga krav. Det är talande att Sverige toppar listorna för högsta nyproduktionskostnaderna i EU. De som redan har en bostad bor stort med allt högre standard medan höjda trösklar gör att allt fler hamnar utanför systemet och får bo hela livet i andra hand eller i värsta fall på gatan.
Den av regeringen tillsatta Kommittén för modernare byggregler ska i december 2019 lämna sitt slutbetänkande. Det är mycket angeläget att vi får ett regelverk som ger möjlighet att bygga de bostäder som efterfrågas, utan onödiga fördyringar. I den mån reglerna ska bygga på standarder, vilket på många sätt är en effektiv lösning, är det viktigt att standarden utgår från minimikrav och att den utgår från det faktiska behovet och att onödiga fördyringar och tvång undviks.
Vi måste skapa bättre förutsättningar för fler, billigare och klimatsmartare bostäder. För att lyckas med det måste vi minska regelbördan. Kraftiga regelexpansioner måste motas i grind och tydliga, ändamålsenliga och rättvisa krav måste vara ledorden för framtida byggnormer.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
