Svenska kyrkan

Kyrkan arbetar dagligen för flyktingar

Svenska kyrkan bedriver en omfattande verksamhet för asylsökande och nyanlända i hela landet. Vi förmår att göra många saker samtidigt: ge praktiskt stöd i vardagen, samarbeta med andra och agera för en förändring i lagstiftningen genom Juluppropet när så behövs.

REPLIK Svenska kyrkans arbete med och för asylsökande och nyanlända är intensivt och idogt. Det pågår dagligen, utan buller och bång och utan rubriker i riksmedia. Det är kanske därför som det har undgått Peter Santesson som i Dagens Samhälle anser att civilsamhället gör för lite i flyktingmottagandet. Santesson efterlyser att Svenska kyrkan, hellre än att samla underskrifter för en human migrationspolitik, uppmanar sina medlemmar att bidra till mottagande och integration med egen tid, kraft och engagemang.  

Svenska kyrkans över 1 300 församlingar finns över hela landet. Verksamheten är utformad efter lokala behov och resurser. Det senaste året har vi sett en kraftig ökning av det ideella engagemanget. Personer som vill hjälpa medmänniskor på flykt har gått in som volontärer i församlingarnas språkcaféer, läxläsningsgrupper, matchningstjänster och matlagningskvällar. I mars presenteras en rapport om Svenska kyrkans roll för flyktingmottagandet. Redan nu kan vi berätta att under 2015-2016 har 8 av 10 pastorat haft verksamhet för asylsökande och nyanlända.  

Volontärer är viktiga för verksamheten. Rapporten berättar också att församlingarna ofta samarbetar med andra, både med det offentliga och med civilsamhällets organisationer och trossamfund. Karlskoga är ett exempel. I oktober 2015 kom det över en natt 400 asylsökande till bruksorten. Med hjälp av ideella samlade Svenska kyrkan in 7 ton kläder. Efter två dagar hade samtliga asylsökande fått välja nya kläder.  Insatsen - en av många - lovordades av kommunen. Ett annat exempel kan hämtas från Umeå. Där har Svenska kyrkan tagit initiativ till Vän i Umeå, en tjänst som kopplar ihop sfi-elever med etablerade svenskar, så att kontaktnäten i samhället vidgas. Vän i Umeå omfattar idag uppåt 700 personer.  

Detta är bara två exempel på en omfattande verksamhet över hela landet. För att stödja detta lokala arbete har kyrkomötet, alltså Svenska kyrkans nationella nivå, tilldelat församlingar och stift särskilda medel. 2015 avsattes 75 miljoner till arbetet med asylsökande och flyktingar; de kommande tre åren fördelas 60 miljoner per år. 

När regeringen 2015 fördelade ett statligt stöd till civilsamhället fick Svenska kyrkan 17 miljoner kronor.  Medlen har omsatts till konkret stöd och hjälparbete i församlingarna. I år kommer vi att fördela ytterligare 8 miljoner statliga medel ut i landet.

Församlingarnas arbete är ett stöd för de människor som nu kommit till vårt land, men är inte det enda sättet för kyrkans medlemmar att uttrycka sitt engagemang.  När medarbetare – ideella och anställda - vittnar om hur barn och unga drabbas av de tillfälliga asyllagarna, blev det självklart för Svenska kyrkan att ställa sig bakom Sveriges kristna råds namninsamling Juluppropet. Vi förmår att göra många saker samtidigt: ge praktiskt stöd i vardagen, samarbeta med andra och agera för en förändring i lagstiftningen när så behövs. 

Den globala flyktingsituationen är en av vår tids stora utmaningar. Runt om i världen befinner sig 65 miljoner människor på flykt. Världens regeringar har på många sätt varit oförmögna att värna dessa människor. Fler behöver göra mer, både internationellt och i Sverige. Det gäller även Svenska kyrkan. Men att förringa det arbete som sker i våra församlingar, i hög grad med hjälp av ideella krafter, leder varken till ökat engagemang eller bättre integration. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.