Svenska kyrkan

”Kyrkan är inte en del av svenska modellen”

Nästan 18 år av efter skilsmässan mellan kyrka och stat ställer politiska partier fortfarande upp i kyrkovalet. 97 procent av kyrkans medlemmar är inte partiaktiva och borde ha möjlighet att få förtroendeuppdrag i kyrkan. Det är ett av flera argument för att kyrkan måste befrias från de sekulära politiska partiernas dominans.  

Svenska kyrkans församlingar och Sveriges kommuner har samma rötter – socknen. När denna på 1800-talet delades i en borgerlig och en kyrklig kommun blev sockenstämman kommunalstämma och kyrkostämma. Den representativa demokratins intåg gav kommunalfullmäktige och – med fördröjning till 1930 – kyrkofullmäktige.

Kyrkans dåtida roll i samhället gjorde att de politiska partierna engagerade sig i kyrkofullmäktigevalet. Men partiernas dominans gjorde att kyrkligt intresserade som inte ville bli medlemmar i ett politiskt parti utestängdes från förtroendeuppdrag i kyrkan. Därför uppstod från cirka 1970 (på några håll mycket tidigare) partipolitiskt obundna grupper i församlingarna. Dessa hade mycket varierande namn och verkade enbart lokalt. Denna utpräglade ”gräsrotsrörelse” samlades så småningom till stiftsföreningar, och 1987 bildades riksföreningen POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

Nu, nästan 18 år efter skilsmässan mellan kyrka och stat, ställer fortfarande tre riksdagspartier upp i kyrkovalet, S, C och SD. Och till samtliga övriga riksdagspartier finns i kyrkovalet parallellorganisationer som formellt är oberoende av sina partier men som alltså har en samhällspolitisk identitet. POSK har som viktigaste valfråga att bryta denna partipolitisering. Varför det?

En uppenbar anledning är att ge möjlighet åt de 97 procent av kyrkans medlemmar som inte är medlemmar i ett politiskt parti att få förtroendeuppdrag i kyrkan. En annan uppenbar sak är att det inte blir mycket av med kyrkans kritiska granskning av stat och kommun om samma politiker sitter i kyrkostyrelsen och på centrala poster i riksdagspartierna (eller i kyrkorådet och kommunstyrelsen). Men den viktigaste anledningen är att i samhällspolitiken tolkas alla frågor i en skala höger-vänster (och möjligen grön). Det gäller att bekämpa dem som tycker annorlunda. I kyrkopolitiken ses frågorna i en skala teologiskt konservativt-liberalt. De olika kyrkliga inriktningarna ses som berikande och inte hotande, och kyrkopolitiken går ut på att hålla ihop kyrkan och ge alla utrymme att verka.

Frågan om samkönad vigsel är ett utmärkt exempel. Kyrkomötet har beslutat att både uppfattningen att äktenskapet omfattar även samkönade par, och uppfattningen att äktenskapet bara är till för man och kvinna, ryms inom kyrkans bekännelse och kan leva parallellt i kyrkan. Samkönade par har rätt till vigsel – och de flesta präster viger med glädje – men enskilda präster är inte skyldiga att viga. Detta förstår inte samhällspolitikern Stefan Löfven som nyligen uttalade att nya präster måste viga alla par.

Men högkyrkliga och gammalkyrkliga behövs också i kyrkan, tillsammans med lågkyrkliga och folkkyrkliga – människor är olika, och för POSK är det viktigaste att evangeliet om Jesus Kristus förkunnas, i ord och handling. Förkunnelsen är naturligtvis nära förbunden med kulturfrågorna, såsom kyrkomusiken, körverksamheten och samarbetet med det lokala kulturlivet, och med bevarandet av kulturarvet i dess både materiella och immateriella form – debatten om den nya kyrkohandboken engagerade en stor del av kultursverige.

Men den får också sitt uttryck i diakonin, kyrkans omfattande sociala verksamhet. Kyrkan finns med som välfärdsaktör med till exempel förskolor och äldreboenden – ett område som POSK tror kan utvecklas mycket mer.

Det är hög tid att befria kyrkan från de sekulära politiska partiernas dominans. Svenska kyrkan är ett trossamfund, en del i den världsvida kyrkan, inte en del av ”den svenska modellen”!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.