REPLIK Isabella Hökmark är starkt emot individuell föräldraförsäkring och menar att staten inte ska styra över familjer och människors enskilda val. Det Hökmark glömmer är att dagens typiska uttag av föräldraförsäkringen ofta leder till att den enskilda kvinnan påverkats negativt i form av sämre löne- och karriärutveckling och en låg pension. Där menar Sveriges chefsorganisation Ledarna att den lagstiftande kraften kan, och bör, åstadkomma frihet genom en reform av föräldraförsäkringen.
Det är en missuppfattning att en individualiserad föräldraförsäkring skulle handla om den direkta jämställdheten här och nu, mellan föräldrapar. Det handlar om en långtgående reform med syfte att skapa jämställdhet i samhällets många lager. För Ledarna handlar det om kvinnors rätt till samma möjligheter som män på arbetsmarknaden och om chefsförsörjning.
Det snedfördelade uttaget av föräldraförsäkringen idag ger att kvinnor tar ut närmare 75 procent av föräldradagarna, vilket är ett av de största hindren för dem på arbetsmarknaden. Bland chefer stannar 9 av 10 kvinnor som är chefer hemma längre än 6 månader vid föräldraledighet, medan knappt 1 av 10 män är lediga från chefsjobben mer än 6 månader. Forskning visar att även i familjer där kvinnor tjänar mer tar de ut fler dagar än männen. Statistik åskådliggör också att ekonomiska incitament att öka pappornas uttag av ledigheten endast har en liten påverkan.
Idag har inte kvinnor samma arbetsmarknadschanser som män. En effekt av detta är problem med framtidens chefsförsörjning. Fram till 2025 kommer 125 000 chefer att gå i pension, samtidigt som andelen chefer under 35 år stadigt minskar. Den svenska chefskåren är relativt senior, vilket inte skulle utgöra något större problem om tillväxten bland chefer var god. Kvinnors kompetens behövs på arbetsmarknaden för konkurrenskraft, lönsamhet och för att bli de chefer vi behöver. Vare sig näringslivet, den offentliga eller ideella sektorn har råd att missa kompetensen hos halva befolkningen. Men kvinnor drabbas av statistisk diskriminering, då de förväntas vara frånvarande i högre grad än män. Hemmavarande småbarnsmammor har begränsade möjligheter att höja sin kompetens och lön eller att byta jobb, vilket män med barn däremot kan göra. Kvinnorna har svårt att senare ta igen männens försprång på arbetsmarknaden, vilket i förlängningen ger dem mindre möjligheter till den självständighet Hökmark åberopar och begränsar kvinnors val, nu och i framtiden.
Lagstiftning är vilja till förändring. När effekterna av en lag leder till svårigheter eller är negativt drabbande för en part ska lagstiftaren förändra. Lagen mot barnaga mötte upprop från sina håll om att den var ett för stort ingrepp i familjens rättigheter, ja till och med att den stred mot FN:s mänskliga rättigheter. Ingen tycker så idag. Och om föräldraförsäkringen hade införts idag hade den med säkerhet varit individualiserad, som alla andra socialförsäkringar.
Om Hökmark vill ge barn, oavsett kön, en god chans för frihet och val som i lägre grad är baserade på förlegade normer, traditioner och förväntningar än idag, skulle hon vara starkt för en individuell föräldraförsäkring.
-----
Tillägg: Ledarna är medvetna om att föräldrakonstellationer kan se ut på många sätt, men väljer i debattartikeln att använda ”mamma” och ”pappa” då det är i den kombinationen problemen med snedfördelad föräldraförsäkring tar sig tydligast uttryck.
----
Läs även tidigare inlägg i debatten:
Isabella Hökmark (M): Delad föräldraförsäkring är en ofrihetsreform
MQ: Delad ledighet gynnar utrikesfödda kvinnor
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
