Debatt
Barnmorskor
20 september 2019 kl 05:00

Kvinnor lider i det tysta av förlossningskrisen

En icke optimal vård med många exempel på negativa effekter för kvinnors hälsa som inte syns i de offentliga rapporterna. Så sammanfattas sommaren i svensk förlossningsvård av Svenska barnmorskeförbundet som nu kräver konkreta nationella insatser mot barnmorskebristen.

Det här är en opinionstext

”Vi har överlevt sommaren” säger en av Svenska Barnmorskeförbundets förtroendevalda barnmorskor.

Vid årsskiftet ombildades Svenska Barnmorskeförbundet och anslöt sig till fackförbundet SRAT inom Saco. Vi organiserar barnmorskor i hela landet och tillsammans vill vi nu sammanfatta sommarsituationen. Det råder en alarmerande barnmorskebrist i stora delar av landet. Orsakerna är kända; bristande strategisk planering av det framtida behovet av barnmorskor, mycket ansträngd arbetsmiljö som försvårar rekrytering och en oförmåga att behålla erfarna barnmorskor.

Rapporter från våra fackligt förtroendevalda beskriver en otillräcklig bemanning eller precis det som behövs för att upprätthålla patientsäkerheten. Den samlade erfarenheten från de flesta regioner och verksamheter beskriver en icke optimal vård med många exempel på negativa effekter för kvinnors hälsa som inte är synliga i de offentliga rapporterna.

Vi ser effekterna av den bristande vården direkt. Det är inte bara de kvinnor och familjer barnmorskorna vårdar som påverkas negativt av barnmorskebristen utan naturligtvis även barnmorskorna. Som fackförbund ser vi hur de kortsiktiga lösningarna försämrar arbetsmiljön negativt. På förlossningsklinikerna runt om i Sverige har det krävts mycket stora insatser för att lösa situationen.

Det har varit dubbla arbetspass, extrapass under lediga dagar och avbruten eller uppskjuten semester. Det finns förlossningskliniker där man så sent som i juni visste att man gick in i semesterperioden med 500 olösta arbetspass. Det finns många beskrivningar av hur arbetstidslagen inte följts med alltför kort vila och till exempel två arbetspass samma dygn; barnmorskan arbetar från 7 till 16 för att sedan komma tillbaka klockan 21 och arbeta fram till 08 morgonen efter. Allt för att lösa en omöjlig ekvation. På BB-eftervårdsavdelningar och även inom gynekologisk vård löser arbetsgivare bristen på barnmorskor med andra personalkategorier, ofta sjuksköterskor eller barnmorskestudenter. Men barnmorskor kan inte ersättas av en annan personalkategori, och denna lösning sätter extra press på de barnmorskor som fortfarande är i tjänst. Många barnmorskechefer har aktivt klivit in i den kliniska vården, avlastat och arbetat jämsides med barnmorskorna med påföljd att deras chefsarbete fått åsidosättas.

I vår kartläggning av sommaren finns det även ljusglimtar. De verksamheter som fungerat bättre har haft en långsiktig planering med en högre grundbemanning av barnmorskor under övriga delar av året för att möta sommaren. Barnmorskecheferna har mandat att planera bemanning i god tid. Kortsiktiga lösningar som bra extra ersättningar har erbjudits i god tid, vilket leder till att barnmorskor kan planera sin sommar bättre. Detta gör det lättare för barnmorskor att ta extrapass.

Barnmorskor vill arbeta professionellt hela året med anständiga arbetsvillkor och en lön som motsvarar utbildning och ansvar. Läget är akut och för att behålla barnmorskekåren krävs det insatser av politiker och arbetsgivare direkt riktade mot barnmorskor. Det finns goda exempel på arbetstidsmodeller som ger återhämtningstid och stimulerar barnmorskor att orka arbeta heltid och Svenska Barnmorskeförbundet har tagit fram en kompetensmodell med utgångspunkt från den svenska barnmorskans kompetens.

Svenska Barnmorskeförbundet har förslag på ett antal lösningar med effekt på både kort och lång sikt. Lösningarna kommer att behöva anpassas till regional och lokal nivå. Arbetsgivaren har ett ansvar att skapa möjligheter till god löneutveckling samt professionsutveckling. För barnmorskan handlar det om att hålla ett helt yrkesliv.

Nu ser vi fram emot en konstruktiv dialog där vi diskuterar hur barnmorskors arbetsvillkor, löneutveckling och möjlighet att arbeta professionellt kan utvecklas. En viktig målsättning är att värna och förbättra patientsäkerheten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.