Inför EU-valet har Bred feministisk plattform samlat en rad politiska kvinnoförbund och kvinnoorganisationer för att lyfta frågor om jämställdhet, demokrati och kvinnors mänskliga rättigheter. EU-parlamentet behöver parlamentariker som driver grundläggande frågor om mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati.
Kvinnorörelsen, kvinnojourrörelsen och jämställdhetsorganisationer har länge känt till de problem som uppmärksammades i samband med den sociala rörelsen #metoo. Det kommer att krävas många åtgärder för att få bukt med dem. Här kan EU-politiken spela en viktig roll.
Länderna som har undertecknat Istanbulkoventionen, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, har förbundit sig att leva upp till dess stadgar. Det gäller bland annat paragrafer som rör sexuella trakasserier, våld och förtryck mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Frågorna är lika aktuella i Sverige som i EU:s övriga medlemsländer.
Ett viktigt arbete väntar de nyvalda Europaparlamentarikerna: De måste driva på implementeringen och uppföljningen av konventionen. Det är dock svårt att skaffa sig en överblick av läget i medlemsländerna när det gäller mäns våld mot kvinnor. Lagar, kompetens och metoder att samla in statistik skiljer sig åt för mycket.
Enligt EIGI, ett EU-anknutet institut, ligger Sverige högt i våldtäktsstatistiken jämfört med andra EU-länder. Att antalet anmälda våldtäkter har ökat i Sverige under de två senaste åren kan enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) både bero på en ökad medvetenhet och fler anmälningar. Ytterligare en faktor kan vara att det har införts ny sexualbrottslagstiftning, däribland samtyckeslagen som medför att fler övergrepp klassificeras som våldtäkter.
Men samtidigt som antalet anmälda våldtäkter har ökat i Sverige sjunker antalet ärenden som går till domstol. Det måste göras en granskning av varför anmälningarna fastnar i systemet. Skärpt lagstiftning måste också följas av mer kompetens och ökade resurser för att kunna utreda och åtala förövare. Detta finns även inskrivet i form av åtaganden i Istanbulkonventionen.
Hedersrelaterat våld och förtryck är en annan fråga som i högsta grad handlar om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Det är inte förenligt med rättsstatens principer eller det demokratiska systemet att unga flickor könsstympas, gifts bort vid tidig ålder eller tvingas in i äktenskap. Det strider mot gällande lagar som håller på att skärpas ytterligare i Sverige. Det är viktigt att andra medlemsländer följer samma väg. Dessvärre är det få anmälningar om barnäktenskapsbrott som har lett till fällande dom, enbart sex av 365 de senaste fem åren. Det krävs mer resurser för att stoppa barnäktenskap.
Inom EU ska ingen kunna gifta sig förrän de fyllt 18 år. Detta skulle bidra till att förhindra barnäktenskap och att lagföra dem som tillåter det att ske. Men barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning utgör endast en del av den allvarliga hedersbrottsligheten. Också sådant som mord, olaga hot, förföljelse och gängkriminalitet kan motiveras av hedersnormer. Morden på de så kallade balkongflickorna måste exempelvis ges en mycket skarpare genomlysning.
Raka och tydliga beskrivningar av hedersrelaterat våld och förtryck och dess konsekvenser behövs inom hela EU. Att bryta tystnadskulturer och kartlägga annan hedersbrottslighet behövs lika mycket i Sverige som i andra länder, annars kan det skapas enklaver vid sidan om rättsstaten vilket leder till att demokratin urholkas. Vi måste alltså fortsatta att kräva bättre och djupare kartläggning och ytterligare resurser, diskutera åtgärder och insatser.
Bred Feministisk Plattform uppmanar dem som ska rösta i EU-valet den 26 maj att omsorgsfullt välja kandidater som uttryckligen vill driva arbetet mot krafter som inskränker demokrati och kvinnors rättigheter och få slut på mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
Amineh Kakabaveh, ordförande Varken hora eller kuvad (VHEK) och riksdagsledamot (V)
Eva Nauckhoff, VHEK
Susanna Udvardi, verksamhetschef Freezonen, Kvinno/Tjejjouren och Brottsofferjouren Sydost Skåne
Iréne Matthis, Grupp 8
Malpuri Groth, tf verksamhetschef, Sveriges Kvinnolobby
Cecilia Elving, ordförande Liberala Kvinnor
Lisbeth Sundén Andersson, före detta riksdagsledamot (M) och VHEK-Väst
Carina Ohlsson, ordförande S-Kvinnor och riksdagsledamot (S)
Gabriella Ohlzon, initiativtagare till #metoomanifestationen i Stockholm och fritidspolitiker (L)
Margareta Garpe, Grupp 8
Zeliha Dagli, ordförande för Kvinnofrigörelse i förorten, förortsfeminist
Sofia Jarl, förbundsordförande Centerkvinnorna
Elisabeth Björnsdotter Rahm, M-Kvinnor och riksdagsledamot (M)
Carina Hägg, före detta riksdagsledamot (S), VHEK:s styrelse
Suzanne Osten, Grupp 8
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
