Kvinnojourer

Kvinnojourer är inte vilka tjänsteföretag som helst

Den verksamhet som landets kvinnojourer har lagt dryga 40 år på att bygga upp håller på att förvandlas till tjänster på en marknad. Risken är stor att kvinnojourernas särart suddas ut, skriver företrädare för flera ideella organisationer.

Det tidiga sjuttiotalets feministiska rörelse ledde bland annat till att kvinnojoursrörelsen från 1978 började bygga jourer över landet. Dessa arbetade och arbetar både med att driva frågan men också mycket praktiskt med stöd till hotade och våldsutsatta kvinnor och deras barn. Kvinnojourerna menar att det i grunden är könsmaktsordningen som leder till våld, hot om våld och andra övergrepp, en samhällssyn har mer och mer kommit att genomsyra samhället, inte minst genom en ny våg av engagemang under 2017; Metoo. 

Varför är det viktigt för oss kvinnojourer att poängtera vår historia, ideologi och identitet som socialpolitisk rörelse i denna artikel, tillsammans med vår intresseorganisation Forum, i en artikel som handlar om hur vi kan samverka med landets kommuner? Den för oss smått absurda situationen är att vi måste påminna om vilka vi är och därmed vilka vi inte är. Vi är inte vilka tjänsteföretag som helst. Vi är sociala rörelser, byggda av ideell kraft med både opinionsbildning och konkret verksamhet.

Forum har skapat begreppet idéburet offentligt partnerskap, IOP, för att det ska finnas en samverkansform mellan offentliga och idéburna organisationer där organisationerna kan vara sina ändamål och identitet trogna. Kvinnojoursverksamheten är ett tydligt exempel på en trend i tiden: att idéburna organisationers särart inte bejakas. 

Alla vi som undertecknar denna artikel var mycket glada hösten 2015 då SKL:s kongress fattade ett beslut att värna det som idéburna organisationer i allmänhet och kvinnojourerna i synnerhet står för. Kongressen, som är Sveriges kommuner och landstings högsta beslutande organ, beslutade med nästan total enighet: ”att motion 60 ’Utveckla formerna för samverkan mellan kommunerna och civilsamhällets ideella och idéburna organisationer – om idéburet-offentligt partnerskap (IOP)’ bifalles i sin helhet”, ”att uttala sitt stöd för styrelsens linje att kvinnojourernas verksamhet ute i kommunerna ska undantas från upphandling” 

Nyligen har sex kommuner i Stockholm valt att gå ut i en gemensam upphandling av tjänster som ligger nära den verksamhet som kvinnojourerna bedriver. Detta är ett tecken på att upphandlingsideologin är mycket stark, menar vi. Den är uppenbarligen så stark att den konkurrerar ut kongressbeslutet som vi har citerat ovan. 

Det finns ett alternativ till upphandling: idéburet offentligt partnerskap (IOP), vilket förordades i kongressbeslutet och som används på flera håll. Det finns alla möjligheter att ingå sådana partnerskap mellan kommuner och kvinnojourer. På den vägen finns det möjlighet att bevara och utveckla samverkan kring det som SKL:s kongress kallade ”det ökande behovet att tillsammans med medborgare och civilsamhällets organisationer hantera komplexa samhällsutmaningar”.

Regeringen vill stimulera den utvecklingen genom en utredning som heter ”Idéburna aktörer i välfärden”. Vi hoppas att den kommande utredningen presenterar förslag som undanröjer juridiska och andra hinder för att ingå idéburna offentliga partnerskap.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.