Patientsäkerhet

”Kuratorers patienter har rätt till säkerhet”

Vi trodde att landstingens främsta uppgift var att främja patientsäkerheten. Efter att ha läst SKL:s och flera landstings remissvar om en legitimation för hälso- och sjukvårdens kuratorer undrar vi om så är fallet.

Regeringen har föreslagit att legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer införs från den 1 januari 2019. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, varnar i ett kritiskt remissvar för att det skulle motverka rörligheten på arbetsmarknaden. SKL hävdar också att yrkesrollen för kuratorer inom hälso- och sjukvård inte skiljer sig från den yrkesroll som kuratorer inom skola eller socialtjänst har. Hur patientsäkerheten påverkas diskuteras överhuvudtaget inte i remissvaret.

Legitimation av yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvården har införts för att trygga patientsäkerheten, inte för att öka eller minska rörligheten på arbetsmarknaden. Legitimationen innebär inte att kuratorn måste arbeta inom hälso- och sjukvården. På samma sätt som det finns fysioterapeuter och arbetsterapeuter anställda i skolan eller sjuksköterskor som arbetar som chefer inom socialtjänsten kommer vi i framtiden säkert att få se legitimerade kuratorer som arbetar utanför hälso- och sjukvården även om deras påbyggnadsutbildning, som gett dem legitimation, är inriktad på socialt arbete inom just hälso- och sjukvård.

Det är anmärkningsvärt att SKL, vars medlemmar är både landsting och kommuner, inte är tillräckligt insatt i skillnaderna mellan skolkuratorns och hälso- och sjukvårdskuratorns respektive arbetsområden. Visst finns det likheter i det psykosociala arbetet men arbetet bedrivs inom olika lagstiftningar och med olika mål. Målet för skolkuratorns arbete är att eleverna ska klara skolans mål vilket ytterst handlar om varje barns rätt till utbildning. Skolkuratorn ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande.

Definitionen av hälso- och sjukvård däremot är åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. SKL oroas också av att tillgången till utbildningsplatser inte kommer att räcka till. Frågan är snarare hur landstingen blir attraktiva arbetsgivare så att de kan rekrytera de legitimerade kuratorerna.

Bakgrunden till regeringens förslag om legitimation är att patientsäkerheten ska vara lika för de patienter som träffar hälso- och sjukvårdens kuratorer som för dem som träffar arbetsterapeuter, läkare, dietister eller någon av de andra av hälso- och sjukvårdens legitimerade personal. I privat driven hälso- och sjukvård är bara legitimerad personal skyldig att föra journal. För kuratorer i offentligt driven vård innebär ett tillägg i patientdatalagen skyldighet att föra journal.

Med regeringens förslag kommer vårdens enda högskoleutbildade yrkesgrupp utan legitimation att ha samma rättigheter och skyldigheter som vårdens andra 21 legitimationsyrken. Det innebär också att patienter slipper fundera på driftsformen för sin hälsocentral när de träffar en kurator.

En legitimation innebär en säkerhet för patienterna att den de möter i vården har rätt utbildning för sitt uppdrag, att personen arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och att personen kan bli av med sin legitimation om hen missköter sig. Det ger en säkerhet i att den behandling patienten får dokumenteras och vid behov följs upp. Varför anser inte SKL att patienter som träffar kuratorer ska ha rätt till samma patientsäkerhet som patienter som träffar annan högskoleutbildad personal i hälso- och sjukvården?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.