Debatt
Nordiska ministerrådet
30 oktober 2020 kl 05:20

Varför ska kulturen betala för satsningen på klimatet?

Den 15 november fattar Nordiska ministerrådet beslut om sin budgetram för åren 2021–2024. Med budgeten vill politikerna klubba en kontraproduktiv omprioritering av det nordiska samarbetets ekonomiska medel: De vill minska kultur- och forskningsbudgeten och i stället öka anslaget till klimat- och miljöprojekt, skriver tre företrädare för tankesmedjan Unga tankar om musik.

Det här är en opinionstext

Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Förra året enades statsministrarna om en vision att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. "Vår vision 2030", som är titeln på visionsprogrammet, vill satsa på hållbar energiproduktion och klimatneutralitet, gröna transporter och investeringar, bioekonomi och cirkulär ekonomi.

I visionen slås också fast att: “Kultur och språk stödjer våra värderingar och utveckling av den gemensamma nordiska identiteten. Utbildning, innovation och forskning är framtidens fundament.” Därför är det upprörande och förtroendeskadligt att Nordiska ministerrådet vill besluta om att finansiera sina hållbarhetssatsningar genom att strypa den nordiska kultur- och utbildningsbudgeten. Omfördelningen skulle bland annat innebära att man skär ner drygt 20 procent av Nordisk kulturfonds anslag. Med denna prioritering framstår Nordiska ministerrådets vision som bara tomma ord.

I samma stund som detta sker, har Sveriges kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) tillsammans med sina nordiska kulturministerkollegor, nyligen beslutat om ett nytt nordiskt samarbetsprogram för de kommande fyra åren. I programmet lyfts kulturens viktiga roll för ett hållbart Norden fram. Hur ska detta gå till om utrymmet för regeringarnas kultursamarbete i budgeten stryps? 

Även Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur har framfört sin kritik över besparingarna inom det nordiska kultursamarbetet och kallat dem för “ogenomtänkta”, särskilt mot bakgrund av att coronapandemin slagit mycket hårt mot kultursektorn.

I dagarna har statsminister Stefan Löfven (S) och Amanda Lind samlats med nordiska regeringschefer, ministrar och riksdagsledamöter för att diskutera sitt samarbete. I de fortsatta samtalen vill vi göra detta medskick till er: Kultur och utbildning är en viktig dimension i ett långsiktigt, hållbart samhälle – både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Kultur och utbildning är själva grundfundamentet för levande demokratier. Kultur- och utbildningsområdets förhållningssätt till samhällets utmaningar bidrar till att Norden kan bli världens mest hållbara och integrerade region.

Nordiska kulturfondens eget strategiska fokus på ämnen som hållbarhet, innovation, ungdomsfrågor och globala utmaningar går helt i linje med de nordiska statsministrarnas vision. Lär av dem!

I mitten av oktober publicerade tidskriften Science en artikel av ekonomen Marina Andrijevic med flera. I artikeln jämförs stimulanspaketen under coronapandemin med de investeringar som skulle krävas för att få bort utsläppen av koldioxid i energisystemen. Världen har hittills satsat över 12 tusen miljarder dollar i krisstöd till följd av pandemin. Om en tiondel av dessa pengar satsas på klimatvänliga energisystem, skulle det räcka för att uppnå en temperaturhöjning med maximalt 1,5 grader. Det innebär att världen skulle ligga i linje med Parisavtalet från 2015, som säger att uppvärmningen vid seklets slut ska hållas väl under två grader över medeltemperaturen innan industrialiseringen började. 

Coronapandemin visar att vi har råd med både värnandet om vår välfärd och en grön omställning. Nordiska ministerrådets budget visar att strategin för “Vår vision 2030” behöver ett omtag innan det är försent. Vi begär både att de nordiska samarbetsministrarna tar på sig glasögonen och genomskådar sin budget för 2021–2024 och att Nordiska ministerrådet undantar besparingarna på kultur och utbildning för att finansiera gemensamma satsningar på miljö och klimat.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 30 oktober 2020 kl 05:20
Uppdaterad: 30 oktober 2020 kl 05:15

Skribenter

Emelie Bergbohm
medlem tankesmedjan Unga tankar om musik, vd Bohm Bohm Room
Robin Cochrane
slagverkare, ordförande tankesmedjan Unga tankar om musik
Max Låke
verksamhetsledare tankesmedjan Unga tankar om musik