Könsuppdelad idrott Hela debatten

Kristna friskolor lyckas bättre med integrationen

Påståendet att religiösa friskolor fördjupar segregationen i samhället är inte baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. De kristna friskolorna lyckas bättre med integrationen av olika grupper än majoriteten av Sveriges skolor, skriver Bo Nyberg, rektor, i en replik till Humanisterna.

REPLIK ”Religiösa friskolor skapar och fördjupar segregationen i samhället. Staten bör inte finansiera verksamhet som får sådana konsekvenser. Denna kritik handlar inte om muslimska friskolor, utan om alla friskolor med konfessionell inriktning. Denna kritik handlar inte om att vissa skolor missköter sig, utan är principiell”.

Så skriver ledamöter i Humanisternas förbundsstyrelse i debattartikeln ”Religiösa friskolor fördjupar segregationen”. Påståendet är förnumstigt, manipulativt och inte baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Varför populism i stället för fakta? 

Skribenterna beskriver saken på ett sätt som kan hända skulle kunna tagits på allvar för ett antal år sen, men som numera i den så kallade postsekulära eran, mer måste anses som förlegat tankegods. I dag är det viktigare än någonsin att bry sig om religioner och livsåskådningar, något som Kristna Friskolerådet och Humanisterna för övrigt var helt överens om när vi debatterade i Almedalen förra sommaren. 

Jag anser det vara djupt ohederligt att först beskriva en svår integrationsproblematik utifrån den aktuella debatten kring könsseparerad idrott i vissa muslimska skolor, för att sen dra slutsatsen att alla ”religiösa skolor” av principiella skäl bör marginaliseras och lämnas utan försörjning. Vad gör vi då med följande parametrar: 

  • Europakonventionen, upphöjd över svensk lag, ger rätten till föräldrar att ha ett avgörande inflytande över sitt barns utbildning och undervisning gällande filosofisk och religiös övertygelse, vilket även gäller muslimer.
  • FN-stadgan kom till efter andra världskriget med huvudsyftet att skydda individen från en felaktig statlig inblandning, bland annat runt utbildningsfrågorna och ger på samma sätt som Europakonventionen föräldrarna denna nyckelroll.
  • Kollektiv bestraffning i skolan och av skolor är förbjuden enligt svensk lag. Här vill man bestraffa alla muslimska skolor för vad vissa gör och alla kristna och judiska skolor på köpet. Dessutom ska den sekulära humanismen, som också enligt EU-domstolsutslag numera är klassad som en livsåskådning, åtnjuta positiv särbehandling och gå helt fri från varje form av bestraffning och allra minst drabbas av någon form av kollektiv bestraffning. Det sista är bra, eftersom ingen någonsin borde bestraffas för något man inte gjort, man kan inte heller dra alla religiösa sekulärhumanister över en kam. Kollektiv bestraffning tar man till när man saknar argument, men trots det vill utöva makt.
  • De kristna friskolorna bedriver professionellt en utbildning och en undervisning som är saklig, allsidig och med respekt för den personliga integriteten och lyckas bättre med integrering mellan olika grupper i samhället än majoriteten av Sveriges skolor.
  • Frankrike, landet som till och med ligger före Sverige i sin nit att förpassa all religion bort från det offentliga rummet, börjar nu på allvar att ifrågasätta denna strategi, bland annat genom att de katolska skolorna kan uppvisa ett mycket bättre resultat i integrationsfrågan än de statliga. 
  • Elever med religiös anknytning i den svenska skolan upplever sig marginaliserade och stämplade som omoderna och passiviseras och tystas därmed.
  • Det fria skolvalet, förvisso med sina kritiker och bekämpare, har kommit för att stanna i svensk skola och har gett gräsrötterna chans att välja bortom förbudsivrarnas horisont.

Kristna Friskolerådet, som jag leder som ordförande, välkomnar denna debatt och vill gärna gå vidare och detaljerat ge underbyggnaden till de argument som jag här kortfattat framför. Gärna en offentlig ”livedebatt”. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.