Europa behöver investera sig ur krisen för att skapa jobb och social hållbarhet, samt att möta klimathotet. Att dessa investeringar behövs råder det ingen tvekan om. Frågan är bara var pengarna ska komma från och vad de ska satsas på för att ge bäst effekt.
Jean-Claude Juncker vill som ny ordförande för EU-kommissionen genast göra avtryck. I december föreslog han en investeringsfond för att lyfta Europa ur krisen. Ambitionen är god, men tyvärr haltar Junckers plan.
Ett av de största problemen är att fonden tar pengar som redan var avsedda för investeringar i prioriterade områden såsom järnvägs- och forskningsinvesteringar. Pengarna blir inte fler bara för man flyttar dem från en fond till en annan. En tioeurosedel är lika mycket värd oavsett om du håller den i vänster eller höger hand.
Juncker lägger 21 miljarder euro på bordet och hoppas att andra aktörer lägger upp mer än tiofalt så mycket. Förhoppningen är 315 miljarder euro totalt. Om Juncker klarar av att skapa ett femtonfaldigt mervärde av alla pengar han rör vid borde han spendera hela EU:s budget.
Det är beklagligt att en stor del av EU:s 21 miljarder tas från redan befintliga projekt som skulle gynna både jobb och klimat. Drygt tre miljarder euro tas från Fonden för ett sammanlänkat Europa, vilken ska finansiera EU:s infrastruktur för tåg, energi och IT. Vidare tas knappt tre miljarder från EU:s forskningsfond Horisont 2020. Att tro att det går att gräva så stora hål utan konsekvenser är rent naivt.
På grund av Junckers investeringsplan finns det nu mindre pengar kvar till infrastruktur och forskning – två av de främsta komponenterna för en långsiktigt hållbar ekonomi i EU. Det är genom sammanlänkning och innovation vi tar oss ur krisen och blir konkurrenskraftiga. Det är därför olyckligt att kommissionen föreslår att pengarna ska tas just från dessa områden.
Det finns betydligt bättre förslag på var EU kan ta pengarna ifrån. Det enorma jordbruksstödet till exempel. Även EU:s regionalfond skulle kunna bidra till investeringsfonden på ett bättre sätt och skapa mervärde.
Infrastruktur- och forskningsfonderna Juncker vill ta pengar från stödjer projekt från hela EU. Samtliga projektansökningar konkurrerar om pengarna och de bäst lämpade projekten kring exempelvis förnybar energi och transporter får finansiellt stöd. På grund av Junckers fond blir det svårare för europeisk spjutspetsforskning från Uppsala universitet och Karolinska institutet att få europeisk finansiering för sin verksamhet.
Ett av kommissionens huvudnummer utöver investeringsplanen är förslaget till europeisk energiunion med syftet att bryta EU:s energiberoende och koppla samman Europas elnät. Energiunionen är efterlängtad och välbehövlig och det är därför beklagligt att såväl en halv miljard euro i energiforskningspengar försvinner och en halv miljard euro till Europas energiinfrastruktur uteblir.
Genom att inte lägga in nya pengar till investeringsfonden blir fonden effektlös. Juncker visar, när han flyttar pengar mellan konton, prov på kreativ bokföring snarare än handlingskraft. EU behöver investeringar i infrastruktur och innovation. En bra början till en investeringsplan är att inte ta pengar som redan planeras satsa på just detta.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
