Debatt
Upphandlingskriterier
15 december 2015 kl 14:44

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Krav på kollektivavtal vid upphandling ett lagbrott

Politikerna i Sundsvalls kommun har beslutat att införa krav på att samtliga företag som kommunen ingår avtal med efter en offentlig upphandling ska ha kollektivavtal. Det är ett brott både mot lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om valfrihetssystem (LOV) samt EU-rätten, skriver Svenskt Näringsliv Ellen Hausel Heldahl.

Det här är en opinionstext

Både tillsynsmyndigheten för offentlig upphandling, Konkurrensverket, och genomförandeutredningens utredare, Eskil Nord, har kommit till slutsatsen att detta inte är möjligt.

Regeringen tillsatte i slutet av 2014 en utredning med uppgiften att utreda hur man kan ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i offentlig upphandling (SOU 2015:78).

Betänkandet överlämnades i augusti, har varit ute på remiss och är nu föremål för beredning i regeringskansliet. Regeringens utredare har inte lämnat förslag på att krav på kollektivavtalsanslutning ska gälla i offentlig upphandling, eftersom han såväl som ansvarig minister vet att detta krav inte är möjligt att ställa.

Likväl väljer Sundsvalls kommun att, med öppna ögon ställa sådana krav – och därmed bryta mot lagen. Detta tyder på såväl bristande respekt för lagar och regler som kompetens.

Det är hög tid för kommunpolitikerna att ta den offentliga upphandlingen på allvar. Det handlar om våra skattepengar, en betydande del av den kommunala budgeten. I snitt upphandlar en kommun varor, tjänster och byggentreprenader för ungefär en tredjedel av budgeten.

Skattepengar ska användas på bästa möjliga sätt. Hur man upphandlar (vilka krav man ställer) påverkar hela marknaden - antal arbetstillfällen, företagsklimat, kvalitetsutveckling och innovationskraft. Man ska i detta sammanhang ha i åtanke att antalet anbud i en offentlig upphandling i genomsnitt endast är 4,5 stycken.

Upphandlingsmyndigheten, som invigdes i september i år, understryker betydelsen av avtalsuppföljning och Svenskt Näringsliv kan inte annat än att hålla med.

Kommunpolitiker måste förstå betydelsen av att skapa förutsättningar för den goda affären – den tillkommer inte enbart genom lagefterlevnad utan genom hur man organiserar den egna verksamheten och hur inköpsmogen man är.

En viktig del av den goda affären är att ha en bra dialog i alla skeden av upphandlingsprocessen, följa upp avtalen och vårda avtalsrelationen.

Att anlita facket som avtalskontrollant (den så kallade Vita-jobb modellen) innebär dels, menar vi, ett brott mot EU-rätten eftersom det försvårar för företag att lämna anbud och dels att man minskar konkurrensen.

Många kommuner och landsting har en del att lära av hur det privata näringslivet jobbar med inköp och upphandling.

Ett företag som till exempel Volvo skulle aldrig komma på tanken att anlita facket för att kontrollera leveranserna från underleverantörerna, eftersom en nära dialog med underleverantörerna är central för kunna kvalitetssäkra produktionen.

Varför visar offentlig sektor så lite intresse för kvalitetssäkring av verksamheten kan man undra.

Vi säger som Upphandlingsmyndigheten – har man inga resurser för uppföljning ställ då inga krav!

Felet som många kommuner begår är att man gör motsatsen, det vill säga man ställer många krav som man varken har resurser eller förmåga att följa upp.

Resultatet blir sannolikt att man får en leverans som inte motsvarar förväntningarna.

Till alla kommunpolitiker vill vi därför rikta en uppmaning att satsa på inköpsfunktionen och leverantörsdialog – det kommer att löna sig i form av bättre tjänster till medborgarna. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.