Kräv klimatförbättrad betong, kommuner

2020 kommer ett stort antal nya bostäder, skolor, idrottshallar, kontorslokaler, vägar, broar och annan infrastruktur att byggas i landets kommuner. Generellt sätt finns det ett stort behov av nybyggnation för att rusta Sverige för fler invånare och bättre kommunikationer. Parallellt med det måste utsläppen minska – målsättningen är ett klimatneutralt samhälle till år 2045.

Sedan flera år tillbaka driver den svenska betongbranschen ett intensivt arbete med att utveckla betong som ger minsta möjliga klimatpåverkan. I dag finns det klimatförbättrad betong som innebär en minskning av utsläpp på uppemot femtio procent. Senast 2030 räknar vi med att det finns klimatneutral betong på marknaden.

Med klimatförbättrad betong avses en betong där tillverkaren genom optimering reducerat klimatpåverkan med minst tio procent. I dag är det också möjligt beroende på konstruktion att nå upp till halverad klimatpåverkan genom resurseffektiva konstruktioner samt optimerad betongsammansättning med alternativa bindemedel.

I flera av landets kommuner finns det en återkommande diskussion om vilket byggmaterial som har minst påverkan på miljön och klimatet. Det finns till och med de kommuner – bland annat Växjö, Skellefteå, Sunne, Varberg, Falun – som valt att ta fram en speciell strategi för att prioritera ett visst byggmaterial. Detta anser vi är helt fel väg att gå – eftersom det i dag inte går att påvisa att ett visst byggmaterial generellt sett, ur klimatsynpunkt, är bättre än något annat.

Klimatförbättrad betong har den konventionella betongens alla fördelar. Betong är hållfast och beständigt, kan varken mögla eller brinna och är helt återvinningsbart.

Vidare handlar det om att optimera helheten i en byggnation och använda rätt betong på rätt plats. Därför är det viktigt att redan i tidiga skeden ha en nära dialog med både konstruktör, arkitekt och entreprenör.

Jag vet att krav och efterfråga driver på utvecklingen. Jag vill därför uppmana landets kommuner och andra offentliga beställare att ställa krav så att efterfrågan ökar på klimatförbättrad betong i stället för konventionell betong.

Parallellt med detta finns det också ett stort utbildningsbehov om hur det är möjligt att kraftigt minska betongs klimatpåverkan under hela byggprocessen. Här behöver kunskapen komma vidare så att betongleverantören redan i ett tidigt skede involveras i projektet för att kunna optimera betongen efter projektets förutsättningar och på det sättet bidra till att minska klimatpåverkan på bästa sätt.

Genom att ställa krav, öka efterfrågan och stärka kunskapen om klimatförbättrad betong ökar möjligheterna att nå målet om ett klimatneutralt samhälle år 2045.

För att detta ska vara möjligt är det nu också av största betydelse att detta sker i landets alla kommuner. Därför uppmanar jag nu beslutfattare i landets kommuner att under 2020 börja ställa ökade krav på att mer klimatförbättrad betong ska användas vid byggande av bostäder och infrastrukturprojekt.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.