Hållbarhet

Kräv att kommunerna hållbarhetsrapporterar!

Sverige kan och ska ligga i framkant i utvecklingen av hållbara samhällsmodeller. Om kommunerna ska kunna bidra till denna utveckling är det viktigt att samma krav ställs på dem som på stora företag, skriver företrädare för revisions- och rådgivningsföretaget PwC. 

Regeringen har tydligt uttalat att Sverige ska ta en ledande roll i genomförandet av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Hållbarhet ingår idag i målsättningar och visioner för många offentliga organisationer. Men är det verkliga arbetet för att nå målen och uppföljningen av resultaten verkligen i takt med tiden?

Större svenska bolag, däribland många kommunala, måste sedan 2017 hållbarhetsrapportera enligt lagen. Något motsvarande krav ställs inte på landets kommuner, vilket är märkligt. Det borde vara lika självklart att ställa krav på hållbarhetsrapportering för kommuner, som ofta har minst lika stor verksamhet och påverkan på medborgarna som våra stora företag. Utvecklingen sedan 2017 visar tydligt att hållbarhet har fått ett betydligt större utrymme i näringslivets styrelserum och kravet på hållbarhetsrapportering har direkt bidragit till den utvecklingen. Det är därför rimligt att anta att även kommunernas hållbarhetsarbete skulle gagnas av ett rapporteringskrav.

I december 2018 genomförde PwC en undersökning för att ta reda på hur väl kommunerna lever upp till de snabbt ökande förväntningarna. Frågorna rör sig kring alla tre dimensionerna av hållbarhet; ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter samt undersöker hur Agenda 2030 integreras. Även för oss som dagligen arbetar med många av landets kommuner är svaren förvånande. Vi ser enorma skillnader mellan kommunerna, och den utveckling som sker går alltför långsamt.

Inte ens hälften av kommunerna (44 procent) har antagit mål som kopplar samman de tre hållbarhetsdimensionerna. Lika få har identifierat hållbarhetsrisker i sin verksamhet, och enbart 23 procent har utvecklat planer för hur de ska hantera riskerna. Då är det mer glädjande att 70 procent svarar att de arbetar aktivt med Agenda 2030, men aktiviteterna ligger framförallt på planeringsnivå istället för på konkreta aktiviteter som ger resultat.

Med högre förväntningar från invånarna och med nutidens stora hållbarhetsutmaningar som klimathotet och växande sociala klyftor, är det viktigt att landets kommuner bedriver ett hållbarhetsarbete som sträcker sig bortom avsiktsförklaringar. Sverige kan och ska ligga i framkant i utvecklingen av hållbara samhällsmodeller. Det är därför viktigt att kommunerna bidrar till denna utveckling. Risken ökar för att Sverige dras isär om kommunernas ambitionsnivåer och arbetssätt inom hållbarhetsområdet skiljer sig alltför mycket åt.

Lokala variationer i ambitioner, styrmodeller och målsättningar är naturligt. Det hindrar dock inte att ett gemensamt krav på rapportering skulle hjälpa kommunerna att sätta olika hållbarhetsaspekter i ett mer tydligt och verksamhetsnära sammanhang. Kravet måste följas av ett klokt utvecklat ramverk för att få rätt effekt. Ett nationellt rapporteringskrav kommer både öka takten och göra kraven på kommunerna mer likriktade.

Vilken är den magiska formeln för att uppnå hållbarhet i och över tiden i kommunsektorn? Frågan är långt ifrån enkel. Men ett krav på hållbarhetsrapportering skulle bidra till en ökad transparens och jämförbarhet i syfte att verkligen gå från ord till handling i våra kommuner. Det gör det också enklare för medborgare att ställa krav och förstå hur den egna kommunen bidrar till en hållbar utveckling. Rätt utformat skulle det hjälpa kommunerna på traven och bidra till ett mer effektivt hållbarhetsarbete. Det är precis vad Sverige behöver för att nå sina hållbarhetsmål.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.