Skolans skilda världar Hela debatten

”Kraftfullare åtgärder krävs för en jämlik skola”

Kommunerna måste få avsevärt större möjligheter att styra resurser till de kommunala skolor som har de största utmaningarna. Då behövs en kraftfullare resursförstärkning än de sex miljarder skolkommissionen föreslår.

Är det föräldrarnas ansvar att välja rätt skola så att deras barn får förutsättningar att lyckas eller är det samhällets ansvar att skolan är likvärdig, så att alla får förutsättningar att klara vuxenlivets krav?

Vill vi ha en skola där människor med olika livsvillkor aldrig möts eller en skola som är en mötesplats för alla?

Erfarenheter under uppväxten bär vi med oss som vuxna. Våra kollegor och våra grannar liknar ofta oss själva, men under uppväxten kan skolan ge oss chansen att möta en större mångfald. Med rika erfarenheter har vi lättare att se likheten i andra och få större förståelse för olika livsvillkor. Om olikhet blir en möjlighet eller ett hot påverkas av vår beredskap. Det ger mer välbefinnande och ett mer välfungerande samhälle när vår utgångspunkt är tillit, samhörighet och nyfikenhet på det som kan verka främmande.

De flesta av oss delar läroplanens intentioner att barnen ska utveckla en humanistisk och solidarisk inställning till sina medmänniskor. En välfungerande skola som är en mötesplats för barn och unga med olika livsvillkor och erfarenheter ger förutsättningar för det.

Men bostadssegregering kombinerat med skolvalsystemet leder till en allt mer sorterad skola. Elever med svensk bakgrund väljer skolor där flest elever har svensk bakgrund och studiemotiverade elever väljer skolor där betygen är höga. Det leder också till en allt mer olikvärdig skola. Där några skolor inte fungerar bra och där allt för många elever inte når kunskapsmålen och riskerar att aldrig få fäste på arbetsmarknaden.

Skolkommissionen lyfter problemen och ger förslag som ska minska segregeringen och göra alla skolor välfungerande. Deras syfte är att ge alla elever den självklara rättigheten att gå i en skola av hög kvalitet och som ger varje elev möjlighet att utvecklas till sin fulla potential.

Problemet är bara att deras förslag är otillräckliga för att nå syftet. Därför föreslår Nätverket för en likvärdig skola förändringar som gör det realistiskt att skapa en likvärdig skola och en skola som är en mötesplats för alla.

I nätverkets remissvar till utredningens förslag om ”Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering” lyfter vi ytterligare åtgärder som är nödvändiga för att Skolkommissionens intentioner om likvärdighet, trots olika förutsättningar, ska få större genomslag.

Vi menar att kommunerna måste få avsevärt större möjligheter att styra resurser till de kommunala skolor som har de största utmaningarna. Då behövs en kraftfullare resursförstärkning än de sex miljarder skolkommissionen föreslår. Dessutom måste de inslag i skolförfattningarna som tvingar kommunerna att favorisera de vinstsyftande koncernerna bort.

Vi syftar i första hand på den rättighetslagstiftning för friskolorna som infördes 2010 och som innebär att varje elevplats på en fristående skola ersätts med snittkostnaden för den kommunala skolan. En vinstsyftande skolkoncern kan välja en utbudsnivå som säkrar fyllda klasser och fylld skola samt starta när en fördelaktig lokal blir tillgänglig.

Kommunen däremot är skyldig att erbjuda alla plats, både år med stora elevkullar och år med små och i alla delar av kommunen. En konsekvens är att när kommunens kostnad per elev ökar på grund av denna skyldighet, till exempel för att nya skollokaler byggs i nya bostadsområden, måste ersättningen höjas motsvarande till de fristående skolorna.

Många kommuner är remissinstanser och vi uppmanar dem att  ta tillfället att framhålla vilka förutsättningar kommunerna faktiskt behöver för att skapa en likvärdig skola som kompenserar för elevernas olika förutsättningar, en skola där alla elever ges möjlighet att nå kunskapsmålen. En skola där det inte är nödvändigt att välja ”rätt” för att få förutsättningar att lyckas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.