Debatt
Utanförskap
24 augusti 2016 kl 14:23

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Kräv närvaro i skolan för att betala ut barnbidrag

Det nya utanförskapet biter sig fast och en ny generation växer upp utan att känna sig som en del samhället. Många unga lockas till brottslighet och extremism. Föräldrar måste se till att deras barn prioriterar skolan – därför bör barnbidraget reformeras till ett studiebidrag.

Det här är en opinionstext

Ofta kan man redan i tidig ålder se vilka unga som kommer hamna på glid. Samhället och politiken kan göra sitt bästa för att fånga upp dessa unga, men politikens makt är begränsad. Politiken kan göra det enklare att anställa så att fler unga kan få sitt första jobb.

Politiken kan sänka skatten och göra det mer lönsamt att jobba och politiken kan ge alla unga i Sverige en bra utbildning. Med sådana åtgärder uppmuntras unga till mognad, ansvar och att nå sin fulla potential. Det spelar dock ingen roll hur bra skolan är om man inte går på lektionerna, lyssnar på läraren och gör sina läxor. Man kan leda hästen till vattnet, men inte tvinga den att dricka lyder ett gammalt uttryck. Ansvaret är till sist alltid den enskilde individens.

Utanförskap går ofta i arv. En elev kan ha studievana föräldrar som är etablerade på arbetsmarknaden. En annan elev kan ha föräldrar utan utbildning som varit arbetslösa länge. Hemsituationen såsom förväntningar och krav påverkar enormt hur det går för en i livet.

Vi föreslår således att barnbidraget reformeras till en typ av ”studiebidrag”. Barnbidrag bör bara betalas ut till föräldrar vars barn närvarar i skolan och uppnår godkänt i ett tillfredställande antal ämnen. Anledningarna till att vi förespråkar detta är flera.

Det skulle öka föräldrars incitament att ställa krav på, och uppmuntra, sina barn i deras studier. Detta bör hjälpa Sverige att komma till bukt med de fallande skolresultaten. Fler åtgärder såsom bättre och fler lärare behövs, men mer studieuppmuntran i hemmet är ett bra steg på vägen.

Viktigare än ovanstående kan dock anses vara, att ett studieberoende barnbidrag skulle ha en socioekonomiskt utjämnade effekt. De mest positiva effekterna från ökade incitament till studieuppmuntran torde uppstå i familjer utan studietradition där inställningen till utbildning är mer negativ. På så vis kan våra föreslagna reformer hjälpa till att lyfta människor ur en negativ spiral där utanförskap ärvs från föräldrarna.

Det kan invändas att krav på studieresultat för barnbidrag skulle öka pressen att prestera hos eleverna och därmed orsaka stress. Huruvida detta är fallet är svårt att veta men vad som är säkert är att utanförskap till följd av dåliga studieresultat definitivt påverkar en människas psykiska hälsa negativt.

Genom att koppla barnbidraget till en motprestation i skolan så skapas incitament för föräldrar att uppmuntra sina barn till att ta sina studier på allvar.

Detta kommer leda till bättre studieresultat i allmänhet och i synnerhet att färre unga i utanförskapsområden tillåts spendera sin fritid med brottslighet och annat som riskerar cementera utanförskap. Vår vision är att alla unga, oavsett bakgrund, ska kunna nå sin fulla potential och få minst godkänt i samtliga ämnen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.