Göteborg

”Konstverk på livstid” - vart är Göteborg på väg?

”Levande person ska vara konstverk på livstid.” Så lyder beskrivningen av det tänkta konstverket på tågstationen vid Korsvägen i Göteborg. Tanken är att för evigt ha en person anställd som går runt på perrongen för att ”göra det som den väljer att göra”. Som göteborgare blir jag matt och undrar vart min stad är på väg.

Mitt Göteborg är en fantastisk stad med en fordonsindustri i framkant, vass läkemedelsforskning, bra fotbollslag och ett lärosäte i världsklass som Chalmers. Vi har också en särpräglad humor, närhet till fina kustmiljöer såväl som en spännande historia där handel varit en gemensam nämnare. Handel med Asien skapade exempelvis förmögenheter som blev donationer till det som i dag är Chalmers och Sahlgrenska.

I dag går det på många sätt bra för Göteborg. Konjunkturen lyfter industrin vilket inte minst märks med nyanställningar och nyetableringar inom fordonsindustrin. Det är bra för Göteborg och bra för Sverige. Men jämte högkonjunkturen har Sverige fortsatt allvarliga samhällsproblem. Utanförskapet är omfattande i Göteborg. Det tar i dag nio år innan hälften av de nyanlända har ett arbete. I flera bostadsområden i staden är det vanligare att inte jobba än att jobba. Otryggheten är utbredd, allvarliga brott blir inte utredda och våldet bland kriminella blir allt grövre.

Göteborg har också brottats med stora problem i styret, missgrepp och även ren korruption. Uppdrag Granskning hittade och petade i varbölder i den kommunala verksamheten. Detta ledde till rättsliga efterspel såväl som löften om bot och bättring från de styrande i staden.

Jag är glad för att korruptionen och missgreppen kom upp. Men jag är också beklämd över att vanstyret fortsatt. Flera år efter granskningarna i tv har nya skandaler briserat. En kommunalt driven bilverkstad med ”kompispriser” till släktingar och vänner är ett exempel. Kamelparken ett annat.

Senast i raden är politiker och tjänstemän från enheten för kommunal internservice som rest på åtskilliga långa tjänsteresor. Resor där den kommunala revisionen kommit med svidande kritik. Som om detta inte räcker återinvigdes så sent som i går Göteborgs stads egen bondgård efter en mångmiljoninvestering. I stället för att sälja gården till exempelvis arrendatorn, valde kommunen att pumpa in skattepengar i en omfattning som inte kommer att kunna räknas hem ekonomiskt.

Jämte allt detta är infrastrukturfrågorna i Göteborg omdiskuterade. Det finns olika uppfattning om tänkta projekt i staden såsom Göta älvbron, linbanan och Västlänken. Jag har respekt för den diskussionen och tycker att det är rimligt att olika åsikter förs fram. Det kan handla om kapacitet, nytta och alternativ liksom kostnader, byggtider och effekter på boende eller näringsidkare.

Projektet Västlänken har dessutom precis varit uppe till förhandling i Mark- och miljödomstolen där alla relevanta delar förts fram och diskuterats. En sådan process är en avgörande del för att kunna bygga tågtunneln, men också för att skapa tillit för projektet som sådant.

När nu alla seriösa och relevanta delar av Västlänken diskuteras i domstol och i samhällsdebatten släpps så nyheten om tänkta konstinstallationer. Att smycka perronger och ankomsthallar är rätt och rimligt. Däremot tror jag att vi är många göteborgare som blir provocerade av idén med en levande person som ska vara konstverk på livstid.

Är detta på riktigt? Den här typen av trams tror jag är direkt dåligt om man från Göteborgs stad och Trafikverket vill vinna gehör för viktiga infrastrukturprojekt. Om man till det lägger arvet från vänsterstyret med kookaiklänning, kamelpark och korrupt, kommunal bilverkstad som nu kompletteras med kossor i kommunal regi så blir jag djupt bedrövad. För mig och Moderaterna är alltid skolresultat, kvalitet i omsorgen och villkoren för stadens företagare viktigare än alla dessa dumheter!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.