Kompetensförsörjning ger ett starkare Sverige

Sverige är en exportberoende nation, vi producerar innovationer, varor och tjänster som utgör basen i det som genererar gemensamma tillgångar och välstånd. För att vi ska kunna fortsätta med det behöver företagen konstant kunnig och kompetent arbetskraft. Många som har kommer till Sverige har utbildning och erfarenhet som vi måste ta till vara, både nu och på sikt för att klara både arbetskraftsförsörjning och fortsatt utveckling av samhället.  

Men för att det ska bli verklighet och för att det ska gå smidigt behöver vi använda medel och vägar som står till buds. Det förutsätter också att stat, kommun och näringsliv samarbetar strukturerat med de verktyg som finns.  

Ett sådant verktyg är EU:s struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder), som under många år har skapat tillväxt och utveckling i Sverige och i EU. Fonderna är de främsta verktygen för att förverkliga Europa2020, och går in med stöd där det finns identifierade behov av utveckling. I Sverige finns fyra ESI-fonder: regionalfonden, socialfonden, jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och havs- och fiskerifonden. Både regionalt och nationellt har fonderna kunnat erbjuda insatser för att stärka och utveckla näringsliv, arbetsmarknad och individer. Fondernas viktigaste verktyg är kompetent kapital – inte bara pengar utan också kunskap om företags och regioners behov. Fonderna stärker befintliga företag med kompetens, de skapar förutsättningar för nya företag, för sociala företag och innovativa företag som utvecklar nya tjänster och ny kunskap. 

I det läge vi befinner oss – nu och på sikt – kan fonderna fungera som en brygga mellan arbetsmarknadens behov och den kompetens som har valt att komma till Sverige, och kan bidra till att växla ut ömsesidig nytta när kvinnor och män hittar fler vägar till jobb eller eget företagande och får fäste i det svenska samhället. 

I nuläget kan Europeiska Socialfonden användas för att underlätta, skapa möjligheter och förstärka kapacitet i nu hårt ansträngda samhällsfunktioner och för dem som arbetar där med flyktingmottagande – socialtjänst, arbetsförmedling, sjukvård, bostäder och utbildning. På sikt ger det bättre, snabbare och mer robust mottagande. På sikt ger det också bättre möjligheter för dem som kommer att skapa en trygg och stabil tillvaro, och möjlighet att snabbare kunna bidra på arbetsmarknaden. 

Under hösten har Europeiska Socialfonden riktat cirka 100 miljoner kronor i projekt direkt mot målgruppen nyanlända och under våren 2016 aktiveras ytterligare 200 miljoner kronor i insatser som bidrar till företagens kompetensförsörjning genom att till exempel öka tillgången till praktikplatser och underlätta för små företag att ta emot nyanlända i praktik. Det gäller också samverkansinsatser med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och SKL. Det kan exempelvis vara insatser som bryter passivitet bland nyanlända, anpassad SFI, medborgarskapsutbildning eller samhällsorientering varvad med praktik eller arbete. 

Nyckelorden för att lyckas och för att resurserna ska få största möjliga genomslag är samverkan och samarbete. Näringsliv, stat och kommun behöver rusta och fokusera gemensamt. I höstas manade statsministern till nationell samling kring flyktingmottagande och integration. Många hörsammade och skyndade till med goda idéer. Men det krävs konkreta redskap för att omsätta vision till verklighet, och att gå från ord till handling.

Europeiska Socialfonden är ett redskap. Väl använt och tillsammans med andra kan vi skapa goda förutsättningar för att säkra Sveriges och näringslivet behov av kompetens och arbetskraft. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.