Debatt
Idrott
4 november 2019 kl 05:05

Kommunpolitiker – låt idrotten bidra till ökad integration

Åtta av tio svenskar tycker att idrotten har en viktig roll när det gäller att bidra till ökad integration. Men i många kommuner saknas förutsättningarna för att vi ska kunna ta ett större samhällsansvar. Nu behöver landets kommunpolitiker hjälpa idrottsrörelsen, skriver Märit Bergendahl, ordförande i Svenska Innebandyförbundet.

Det här är en opinionstext

Under flera år satt jag i styrelsen i en idrottsförening. När många nyanlända kom till Sverige 2015 såg vi betydelsen av att välkomna dem in i det svenska föreningslivet. De fick ett sammanhang, självförtroende och gemenskap. Samtidigt saknade många andra föreningar, som ville genomföra liknande satsningar, resurser att genomföra dem.

I en färsk Sifoundersökning svarar åtta av tio svenskar att de tycker att idrotten har en viktig roll i att bidra till ökad integration. Svenskarna vill alltså att idrotten ska arbeta aktivt för att skapa ett mer inkluderande samhälle.

Vi på Svenska Innebandyförbundet har de senaste åren satsat mycket på att starta lokala integrationsprojekt. Vi erbjuder en enkel och rolig sport som alla kan utöva. Men det är vi inte ensamma om – hela idrottsrörelsen förenas av att vi vill att fler ska uppleva idrottens kraft och glädje. Ju fler som idrottar, desto bättre för folkhälsa och sociala gemenskap.

Jag har verkligen blivit imponerad och varm i hjärtat av engagemanget jag har sett i hallarna. Samtidigt har jag noterat att det ofta är ideellt arbetande eldsjälar som gör det mesta arbetet. Och anledningen till det är, återigen, resursbrist. Vare sig det handlar om innebandy eller andra idrotter är det viktigaste att det finns resurser för att välkomna fler människor in i det svenska föreningslivet.

Svenska Innebandyförbundet har tagit fram tre konkreta förslag till hur kommunpolitikerna ska hjälpa idrottsrörelsen att kunna ta ett ännu större ansvar för integrationen:

  • Prata med era lokala idrottsföreningar. Det finns 20 000 idrottsföreningar runt om i landet och de har den lokala kunskapen om vilket stöd som har störst effekt. Handlar det till exempel om att bygga nya idrottshallar eller om att anställa en integrationssamordnare?
  • Prata med era nyanlända invånare. Genom att prata med kommunens nyanlända invånare förstår ni bättre deras behov, önskemål och drivkrafter. Kombinera gärna djupintervjuer med enkäter eller fokusgrupper.
  • Prata med era partikamrater på riksnivå. Förklara för rikspolitikerna i ert parti att idrotten kan och vill göra ännu mer på integrationsområdet. Men då behövs ökat statligt stöd, med krav på skärpt återrapportering för att säkerställa att pengarna verkligen gör nytta.

När de statliga pengarna når föreningslivet på lokal nivå, kommer föreningar som tidigare saknade resurser för att genomföra integrationssatsningar kunna göra ännu större skillnad. Idrotten bidrar till gemenskap och skapar sociala sammanhang – precis det som nyanlända behöver för att bli en del av samhället.

Idrottsrörelsen har en viktig roll att spela för att bidra till ökad integration och det är rimligt att ha höga förväntningar på oss. Men för att kunna arbeta med integration på ett strukturerat och långsiktigt sätt krävs ännu bättre stöd. Jag uppmanar därför landets kommunpolitiker att ge idrottsrörelsen de förutsättningar som krävs för att skapa idrottsverksamhet och rörelseglädje. Prata med oss, prata med era nyanlända invånare och prata med era partikollegor – tillsammans kan vi bidra till ökad integration.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.