Debatt
Medier
13 december 2017 kl 10:51

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

”Kommunikatören gör kommunen mer öppen”

Kommunikatörer och journalister ställs ofta emot varandra i debatten. Fler kommunikatörer i kombination med ett krympande lokalt medielandskap ses som ett hot mot demokratin. Som kommun har vi därför ett växande ansvar att vara öppna, sakliga och snabba i våra mediekontakter. Men det finns ingen anledning för journalisten att känna sig hotad! 

Det här är en opinionstext

Enligt Mediestudiers årsbok ”Tillståndet för journalistiken 2016/2017” saknar var fjärde kommun i dag en regelbundet bemannad nyhetsredaktion. Antalet anställda på redaktionerna har minskat med sju procent på två år. Det här är utan tvekan ett demokratiproblem. Det är oerhört viktigt att det finns en aktiv lokaljournalistik som följer och granskar vår kommunala verksamhet. Lokalmedia ger oss också en möjlighet att nå ut till våra invånare.

Samtidigt lever vi i ett kommunikationssamhälle där det ställs allt högre krav på offentliga verksamheter att ha snabb och lättillgänglig information. Till detta kommer den digitala utvecklingen med nya kanaler som kräver professionell handläggning. Efterfrågan av kommunikatörens kompetens har också ökat då fler och fler inser att god kommunikation ökar måluppfyllelsen för verksamheten. Att kommunikatörerna blir fler i offentlig verksamhet är därför en naturlig utveckling för att kunna möta krav från kommuninvånarna och från den egna organisationen.

Istället för att fokusera på hur en livaktig lokaljournalistik ska kunna behållas, läggs fokus på granskningar där det växande antalet kommunikatörer ses som ett problem och där kommuners ökande kommunikation ifrågasätts. En googling ger flera exempel. Nyligen publicerade Södermanlands Nyheter en granskning där kommunikatörerna framställdes som politiskt styrda, som ett hot mot demokratin och anklagades för dölja dåliga nyheter. Jag har arbetat som chef inom kommunikation och marknadsföring i över 25 år och aldrig stött på något ens i närheten av dessa påståenden. Därmed inte sagt att det inte kan förekomma.

Självklart ingår det i vårt jobb att ge råd inom mediehantering, men jag vill hävda att det betydligt oftare är vi som trycker på för att våra organisationer ska vara så öppna som vårt uppdrag säger. Att vi går ut med information efter inslag i media, beror inte på något annat än att det kan behövas kompletterande information från oss på stundom hårt vinklade och tyvärr ibland felaktiga inslag.

Kommunikatörerna i Huddinge kommun, liksom på andra arbetsplatser, har ett tydligt uppdrag att stötta verksamheten att nå sina mål. Det kan handla om texter kring ny samhällsutbyggnad, att nå ut internt med jämlikhetsarbetet, hjälpa personalavdelningen med material om arbetsmiljö, svara på frågor på Facebook, eller hjälpa media att hitta rätt person. De hjälper kommuner och landsting att fungera i ett komplext samhälle. Journalisten ska inte känna sig hotad!

Kommunikatören arbetar med viktig samhällsinformation, journalisten ska granska makten och verksamheten. Det är två helt olika uppdrag. Pressmeddelanden är ett av flera sätt för att nå ut till våra invånare. Sedan är det redaktionernas uppgift att värdera om det är en nyhet som de vill ta vidare eller inte. Vår erfarenhet är att det vi gör uppskattas.

Sedan ska man inte glömma bort att lokalpressen delvis finansieras av information som kommunikatörerna producerar, i form av annonser eller bilagor med kommuninformation. Som annonsör bidrar vi till att lokaljournalistiken kan finnas kvar.

Självklart ska vi vara ödmjuka och eftertänksamma i kontakten med journalister. Att vara sakliga, snabba och korrekta är för oss självklart, liksom att respektera och välkomna granskning av våra verksamheter.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.