Debatt
Ensamkommande
5 september 2016 kl 15:22

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Kommunerna tvingas till orimlig åldersbedömning

Frågan om hur och av vem ensamkommande barn och ungdomars ålder ska bedömas måste få en lösning. Det är helt orimligt att vi i kommunerna bakbinds i ett moment 22.

Det här är en opinionstext

Michaela Fletcher
kommunalråd (M) Österåker

Äntligen tas frågan om åldersbedömningar upp i SVT! Även om det i Uppdrag Gransknings reportage om åldersbedömningar den 31 augusti endast lyftes fram två konkreta fall, finns det anledning att reagera kraftfullt. 

Vi är många som under mer eller mindre lång tid har tagit upp den viktiga frågan om åldersbedömningar. I första hand för att försäkra oss om att de som verkligen är barn ska bo med barn, inte med vuxna män. Dessutom handlar det om rättssäkerhet. Det är helt orimligt att vi har ett system som de facto – även om det inte varit intentionen – möjliggör att ljuga för att få skattefinansierade fördelar. För att inte tala om att det innebär falska uppgifter i asylansökan, som ligger till grund för beslut om uppehållstillstånd eller inte.

Vems är ansvaret för att en korrekt åldersbedömning utförs?

Enligt Migrationsverkets processägare Magnus Bengtsson, som medverkade i programmet är det kommunerna som förväntas utreda och bedöma vilken typ av boende som är bäst för varje individ. Uttalandet ger vid handen att det är kommunerna som måste börja göra egna åldersbestämningar, då den statliga myndighet som borde göra detta grovt brister i sin myndighetsutövning. Vet alla kommuners socialförvaltningar om detta? Att det är något som förväntas av dem?

Jag har tagit del av Migrationsverkets interna konsekvensanalys – man kan ställa sig frågande till varför den är intern och inte kommunicerad till berörda - där verket självt klargör att ”det står enskilda aktörer fritt” (kommuner såvitt vi tolkar det) att själva åldersbestämma. En kommun gjorde just det, Sollefteå, men fick bakslag för att Migrationsverket inte ändrar sin första registrerade åldersuppgift förrän det blir dags att fatta beslut om uppehållstillstånd! Om man utgår från vad Migrationsverkets processägare påstod i tv visavi hur det gick i fallet med Sollefteå har vi en helt ohållbar moment 22-situation. 

Det är så man fullkomligt baxnar av denna hantering, eller rättare sagt brist på hantering, av en så grundläggande uppgift som att ta reda på hur gammal en person är som säger sig vara minderårig, men kan misstänkas vara äldre. Hela processen med ensamkommande minderåriga asylsökande hamnar i knät på kommunerna. Kommunerna ska ordna boenden, skolgång med mera under tiden det tar fram till dess beslut om uppehållstillstånd ska fattas. Kommunerna får således återigen överta statens ansvar, under en asylprocess som i dag kan ta upp till 18 månader. Detta nu dessutom parat med att ersättningarna sänks till kommunerna.

Det finns en mängd olika tolkningar och uppgifter. Vems ord gäller? Vad ska kommunerna rätta sig efter? Utlänningslagen? Följs den? Den prejudicerande domen i Migrationsöverdomstolen UM2437/13, 2014-02-11 - där det slås fast att den asylsökande har bevisbördan för sin ålder och om han inte kan göra sannolikt att han är underårig ska han betraktas som vuxen - hur tillämpas den domen i praktiken?  

Det är dags att regeringen, som är ytterst ansvarig, omgående ser till att det bringas klarhet i denna situation och att Sverige, i likhet med övriga Norden, genomför medicinska åldersbedömningar. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 5 september 2016 kl 15:22
Uppdaterad: 6 september 2016 kl 10:04

Skribent

Michaela Fletcher
kommunalråd (M) Österåker