Debatt
Kommunal ekonomi
22 november 2018 kl 19:00

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

”Kommunerna tar inte ansvar för andras skulder”

Att medlemmarna i Kommuninvest har ett solidariskt ansvar för andra kommuners skulder är helt fel, skriver Kommuninvest i en replik till DS-krönikören Malcom Kyeyune.

Det här är en opinionstext

REPLIK Malcom Kyeyune skriver i en krönika i Dagens Samhälle den 16 november 2018 att det solidariska ansvar som medlemmarna i Kommuninvest har för bolagets förpliktelser, innebär att kommunerna ”har ett solidariskt ansvar för andra kommuners skulder” och att den konstruktionen skulle kunna ”få hela vårt gemensamma bygge på fall”. Det är ett rent sakfel – ett missförstånd och Kommuninvest vill därför kommentera den delen av krönikan.

Medlemmarna i Kommuninvest, i dag 277 kommuner samt 11 landsting och regioner, har tecknat ett solidariskt åtagande för de förpliktelser som Kommuninvest ingår. Medlemmarnas åtagande gäller gentemot Kommuninvest, och inte gentemot övriga medlemmar. I en situation där Kommuninvest inte skulle klara av att fullgöra sina åtaganden, kan krav på betalning i stället framföras mot medlemmarna. Här är grundprincipen att varje medlems ansvar är begränsat till den andel som motsvarar medlemmens lån av den totala utlåningen i Kommuninvest. Innebörden av detta är att när samtliga medlemmar har betalt tillbaka sina lån till Kommuninvest, finns inget ytterligare ansvar för medlemmarna enligt den borgen de har tecknat.

Den kommunala sektorn utgör en betydande del av den offentliga sektorn och för att kunna upprätthålla verksamheten har svenska kommuner och deras verksamheter ett flertal skyddssystem, som inte har någon koppling till medlemskapet i Kommuninvest. För det första har kommunerna en grundlagsskyddad beskattningsrätt. Till detta kommer det kommunala utjämningssystemet som syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner oberoende av intäkter och strukturella förhållanden. Dessutom ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och genom det lagstadgade balanskravet anges en miniminivå för kommunerna resultat. I de enstaka fall en kommun har haft tillfälliga finansiella utmaningar, har staten trätt in med nödvändiga åtgärder. Detsamma gäller om utmaningarna blir mer omfattande och berör kommunsektorn, vilket bildandet av bostads- och kommundelegationen vid slutet av 1990-talet är exempel på. Dessa skyddssystem innebär bland annat att en kommun inte kan försättas i konkurs. Historiskt har kommunerna alltid kunnat fullgöra sina åtaganden.

Även om en kommun inte kan försättas i konkurs, skulle en situation kunna inträffa som medför brist på likviditet. Kommunernas beskattningsrätt och övriga skyddssystem gör att bristen på likviditet endast är av tillfällig natur. Skulle brist på likviditet uppkomma för en medlem i Kommuninvest i samband med återbetalningen av ett lån, kommer denna brist i första hand täckas av Kommuninvest, som för detta ändamål har gedigna buffertar. Klarar inte bolaget av att fullt ut göra detta, blir det i stället övriga medlemmar i Kommuninvest som träder in för att täcka bristen. Den samverkan mellan kommunerna som sker genom Kommuninvest ökar därigenom den finansiella stabiliteten i kommunsektorn. Något sådant har emellertid aldrig inträffat.

Avslutningsvis finns anledning att påminna om att de regelverk som styr kommunal verksamhet, fortlöpande har ändrats för att underlätta samverkan. Så sent som den 1 juli 2018 trädde regler ikraft för att ge möjlighet till förenklad avtalssamverkan mellan kommuner respektive mellan landsting och regioner.

Behovet av – och syftet med – samverkan varierar, men för Kommuninvest handlar det om att samverka i finansiella frågor för att bereda medlemmarna ekonomisk nytta genom att tillhandahålla effektivast möjliga finansförvaltning med fokus på finansiering. För svensk kommunsektor och svenska skattebetalare har detta under årens lopp inneburit miljardbelopp i lägre räntekostnader.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 22 november 2018 kl 19:00
Uppdaterad: 23 november 2018 kl 15:25

Skribenter

Göran Färm
ordförande (S) Kommuninvest ekonomisk förening
Linda Frohm
vice ordförande (M) Kommuninvest ekonomisk förening