Kommunal ekonomi

Kommunerna måste ta fighten mot blufföretagen

Vi måste få ett snabbt stopp för det faktum att kommuner bidrar till att försörja en organiserad kriminalitet med miljonbelopp från våra gemensamma skattepengar, skriver Per Geijer, säkerhetschef Svensk Handel. 

I takt med att näringslivet har blivit bättre på att syna bluffakturorna har bedragarnas tillvägagångssätt förändrats. Som Uppdrag Granskning visar har angreppen mot kommuner och landsting blivit allt fler. För att vi ska kunna sätta stopp för blufföretagen är det avgörande att kommunerna följer näringslivets exempel och tar fighten mot bedragarna.

Bluffakturor i olika former har länge varit ett gissel för svenska företagare. Bluffakturor används som ett samlingsnamn för många olika modus, men den gemensamma nämnaren är att det handlar om tveksamma eller bedrägliga försäljningsmetoder på distans. Det kan röra sig om falska fakturor som skickas ut utan tidigare kontakt, vilseledande blanketter eller telefonförsäljning där bedragaren felaktigt hänvisar till tidigare avtal eller samarbeten.

Att bli lurad på sina hårt intjänade pengar skapar stor frustration men också kampvilja hos landets företagare. Därför har Svensk Handel under många år arbetat framgångsrikt med Varningslistan. En lista som är tillgänglig för alla och som listar de bluffbolag som drar på sig flest klagomål för tillfället. Listan är öppen för alla och oftast kan vi även erbjuda rådgivning för alla som ringer in, oavsett medlemskap hos oss eller i annan av Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer.

Under åren har vi tagit emot tiotusentals klagomål och listat över 500 blufföretag. Arbetssättet har varit framgångsrikt och antalet drabbade företag har minskat stadigt. I takt med att näringslivet har blivit svårare att lura har bluffbolagens angrepp på kommuner och landsting ökat. Till skillnad från angreppen mot företagare är dessa fakturor ofta på mycket högre belopp. En annan skillnad som vi ser är att drabbade kommuner och landsting inte har samma förmåga som företag att ta striden mot bluffbolagen.

Det är lätt att få intrycket av att det är lättare att acceptera att man blir lurad på skattebetalarnas pengar än på sina egna. Här måste det till en attitydförändring. Det är viktigt att det skapas en kultur i kommunerna som tillåter misstag och där tjänstemän som upptäcker att de gjort fel faktiskt vågar ta upp ärendet och driva en process. Vi måste få ett snabbt stopp för det faktum att kommuner bidrar till att försörja en organiserad kriminalitet med miljonbelopp från våra gemensamma skattepengar.

Landets kommuner har mycket att vinna på att lära sig av näringslivet arbetssätt för att bekämpa blufföretagen.

Här kommer sex tips på hur kommunerna kan ta ett första steg för att skapa bättre rutiner för att skydda sig mot blufföretag:

  1. Betala aldrig fakturor från nya leverantörer utan en ordentlig genomgång med ansvarig beställare.
  2. Håll ditt leverantörsregister uppdaterat och gör det enkelt att upptäcka avvikande fakturor.  
  3. Sök på bolagsnamnet innan betalning sker.
  4. Kom ihåg att det aldrig är så bråttom att ni inte hinner göra ordentliga kontroller.
  5. Bestrid och polisanmäl alltid bluffakturor.
  6. Besök alltid Svensk Handels Varningslista, eller ladda ned Svensk Handels säkerhetsapp vid osäkerhet kring nya fakturor, säljsamtal eller blanketter. Där kan ni också läsa alla tips kring hur ni hanterar en bluffaktura.

Den enda vägen att effektivt bekämpa blufföretagen är att alla drabbade gemensamt tar upp kampen genom att bestrida, vägra att betala och tipsa andra genom exempelvis Varningslistan. Låt oss svälta ut dessa bedragare och använda våra tillgångar till något bättre än att försörja ljusskygg kriminalitet. Låt oss tillsammans ta fighten mot blufföretagen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.