Den växande konsumtionen är en av vår tids stora hållbarhetsutmaning.
Genom att sätta mål och forma strategier för delning kan kommunerna bli en nyckelaktör i utvecklingen av delningsekonomin, så att den verkligen ger de miljö- och samhällsvinster som det finns potential för.
Kommunerna spelar en viktig roll för att vi ska kunna nå FN:s globala mål om en hållbar konsumtion till 2030. Utsläppen av växthusgaser inom Sverige har minskat med 25 procent sedan 1990 men samtidigt har vi ökat utsläppen från vår konsumtion – utsläpp i andra länder där produktionen sker – med drygt 50 procent. På bara två år gick vi från att konsumera som om vi hade 3,7 jordklot till 4,2 jordklot.
Delningen av underutnyttjade transporter, ytor och saker är en viktig pusselbit i omställningen till en mer hållbar konsumtion. Att dela en bil kan till exempel ersätta mellan 4 och 13 bilar, beroende på hur många som gör sig av med egna bilen eller avstår från att köpa en egen bil. Ett annat exempel är saker som används sällan men som ger upphov till stora avfallsmängder, som borrmaskiner som i snitt används cirka 18 minuter under sin livstid men lämnar 51 kg avfall efter sig.
Intresset för delningstjänster växer, både i Sverige och internationellt. Revisions- och konsultföretaget PwC uppskattar att delningsekonomin kommer att omsätta 335 miljarder dollar globalt år 2025. Flera städer i världen har också utropat sig till Sharing Cities och insett potentialen för delningsekonomin att vara mer än en konsumtionsform och bidra till en hållbar stadsutveckling.
Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort en kartläggning som visar att delning är en relativt ny fråga i Sveriges kommuner och något man vill ha mer information kring och stöd för att arbeta med. Framförallt är det ekonomiska hinder, juridiska osäkerheter och bristen på enkelhet och anpassning av systemen som hindrar delningen från att skalas upp. Befintliga strukturer och system i kommunal verksamhet är inte anpassade för att olika verksamhetsområden inom en kommun ska kunna dela på produkter och tjänster.
Delningsekonomin är fortfarande i sin linda och behöver utvecklas så att den bidrar till minskade kostnader, miljöbesparingar och sociala vinster som större jämlikhet, delaktighet och gemenskap. Det behövs insatser från olika aktörer. För samtidigt som delning har potential att göra konsumtionen mer hållbar finns det också en risk för att delningsekonomin skapar ohållbara konsekvenser som osäkra arbetsvillkor eller ökad konsumtion. Myndigheterna behöver skapa rätt förutsättningarna som exempelvis regelverk som minskar riskerna och stimulerar utvecklingen. Kommunerna har också en viktig roll för att vara med och forma det framtida delningssamhället.
Låt oss ta vara på potentialen i en delningsekonomi och öka takten genom att:
1) Ta ledningen. Kommunerna sätter uttalade mål och strategier kring delning för att ge initiativen mandat att växa. Kommunerna ser över vilka ekonomiska, juridiska och administrativa system som kan anpassas för att underlätta för delning. I dag är befintliga system det största hindren för att delningen ska växa.
2) Agera tillsammans. Kommunerna underlättar samverkan kring delningsinitiativ. Inventera vad som redan görs i kommunen och fundera över hur det kan utvecklas. Sociala vinster, som nya mötesplatser, delaktighet, och solidaritet uppstår ofta i samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhället.
3) Gör delning tillgängligt. Kommunerna utvecklar och tillgängliggör digitala plattformar till fler aktörer. Delning innebär för många en ny vana, kommunen kan underlätta genom att göra delningen till förval och behandla det som norm.
Det gäller att ta vara på delningens möjligheten att skapa hållbara samhällen.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
