Skola

Kommuner struntar i viktig integrationsfråga

Kommunal vuxenutbildning på grundskolenivå borde vara en av våra viktigaste integrationsåtgärder. Orsaken till att det inte är så beror främst på okunniga politiker, ointresserade kommuner och en ovillig myndighet, skriver Christer Hallerby, fd statssekreterare.

Allt fler flyktingar och asylsökande kommer till Sverige. Det märks tydligt inom sfi där antalet elever har ökat för varje år. Det handlar om mer än en tredubbling sedan år 2000. Samtidigt har antalet elever på grundläggande vuxenutbildning legat på oförändrad nivå under samma tidsperiod. Detta trots att många av dem som kommer har en mycket bristfällig skolbakgrund. Långt ifrån vad som gäller för den svenska nioåriga obligatoriska skolan.

Det borde vara en viktig del av integrationspolitiken att alla vuxna i Sverige har en skolbakgrund som motsvarar minst det som är obligatoriskt för ungdomarna. Hur ska de nyanlända annars kunna konkurrera om jobben?

Arbetsförmedlingens sätt att hantera sitt uppdrag att integrera nyanlända (etableringsuppdraget) gör dock att man nästan helt förbiser grundläggande vuxenutbildning som en integrationsåtgärd. Språket är viktigt och i princip alla i etableringsuppdraget läser sfi. Men grundläggande kunskaper i till exempel matematik kan vara väl så viktiga för att klara sig på arbetsmarknaden.

Regeringens utredning om den grundläggande vuxenutbildningen (gruv-utredningen) lämnade sitt betänkande i april 2013. Där konstaterades att intresset – särskilt det politiska - måste höjas för utbildningen.

Utredningen skrev: ”Ett bestående intryck är att komvux på grundläggande nivå är en förbisedd del av vuxenutbildningen. Få personer utanför utbildningsväsendet intresserar sig för den grundläggande nivån eller ens känner till vad komvux på grundläggande nivå är. Trots att utbildningen i praktiken ofta fungerar som en integrationsåtgärd uppmärksammas sällan utbildningen i integrationsdebatten.”

Arbetsförmedlingens egen uppföljning av etableringsuppdraget visar tydligt på hur förbisedd gruv är som integrationsåtgärd. I återrapporteringen av etableringsuppdraget från i maj år kan man se att fem procent av de med etableringsplan har kommunal vuxenutbildning som insats, vilket är 1 400 personer.

Det borde vara betydligt fler, så många som 12 400 (nära 40 procent) hade en utbildning som är kortare än nio år. Av texten att döma verkar dessutom de flesta av dem som går komvux komplettera en gymnasieexamen från hemlandet för att ta en motsvarande svensk. Alltså en försvinnande lite andel hänvisas till gruv.

En orsak kan vara att kommunerna är ointresserade av att få fler elever till den kommunala vuxenutbildningen. Det kostar pengar. Ersättningen från staten kommer via det generella statsbidraget som är lika stort oavsett hur många elever man tar emot.

Det är alltså förklarligt att man i sina relationer med arbetsförmedlingen inte precis ”står på tårna” för att ta emot nya elever. Men det är inte försvarligt. Skollagen är mycket tydlig med att gruv, precis som sfi, är en rättighet för individen. Alltså omvänt något som kommunerna är skyldiga att erbjuda alla som har behov av de kurser som finns inom gruv. Kommunerna har dessutom skyldighet att informera alla invånare som har behov av utbildningen. Skollagen är mycket tydlig på den punkten. Men kommunerna gör inte vad de ska.  

Det är dags att uppgradera gruv. Men då krävs att arbetsförmedlingen ändrar policy och kommunerna tar sitt ansvar. Det är inget som kommer att ske av sig själv. Det kommer att krävas politisk styrning och att politikerna både på riksnivå och på kommunal nivå visar utbildningen ett betydligt större intresse.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.