Kan vi räkna med rent vatten i kranen? Hela debatten

Kommuner, så löser ni landsbygdens VA-problem

I Skara har vi hittat en modell för att få fastighetsägare på landsbygden att frivilligt ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det innebär stora fördelar för såväl miljön som de boende, som dessutom får en snabb fiberuppkoppling på köpet. 

Våra vatten- och avloppsnät är ett ämne som inte väcker särskilt mycket i intresse i samhällsdebatten, trots att fungerande nät många gånger är avgörande för vår förmåga att kunna leva och bo i hela landet och dessutom leder till positiva effekter för miljön.

Vi hade den stora äran att vara nominerade till priset som årets samhällsbyggare vid årets Stora Samhällsgala. Lite osvenskt tycker vi att det var välförtjänt i den bemärkelsen att vi skapar ett stort värde för landsbygden i Skara med ”Skaramodellen”, som är ett egenutvecklat koncept för utbyggnad av vatten, avlopp och fiber på landsbygden.  

Skaramodellen har lett fram till att en stor del av fastigheterna på landsbygden i Skara kommer att anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet och samtidigt få tillgång till en snabb fiberuppkoppling. Detta förbättrar inte bara förutsättningarna för att människor ska kunna leva på landsbygden, det leder också till positiva effekter för miljön, då gamla ineffektiva avloppslösningar ersätts.

Fastighetsägare vars avlopp underkänns har oftast bara två val: att åtgärda avloppet på egen hand eller gå med i eller kanske rentav själv bilda en VA-förening och via den ansluta sin fastighet till det kommunala vatten- och avloppsnätet. 

En VA-förening kräver dessutom att personer i området är villiga att ta ansvar för såväl styrelsearbete som utbyggnad, drift och underhåll av VA-nätet under hela dess livslängd. Att anslutas till det kommunala VA-nätet upplevs därför som krångligt. Dessutom kan räkningen för anslutningen bli en kalldusch för den enskilde fastighetsägaren, som på egen hand har svårt att räkna ut totalkostnaden för projektet. 

Fastighetsägare kan även tvångsanslutas till det kommunala VA-nätet om kommunen gör området där de bor till ett så kallat verksamhetsområde och drar in vatten och avlopp i alla fastigheter. Då har ägarna inget annat val än att betala. 

Men i Skara erbjuder vi fastighetsägarna en annan lösning: ”Skaramodellen”. Fastighetsägare i områden på landsbygden utan kommunalt vatten- och avloppsnät kan frivilligt välja att ansluta till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Kostnaden för varje fastighetsägare blir ungefär densamma som med andra lösningar men konceptet innehåller ett antal fördelar för den enskilde.

Efter att vi har kartlagt intresset i ett visst område och projekterat nätet återkommer vi till fastighetsägarna med ett takpris för anslutning. Ett takpris är det maximala pris som en anslutning kan kosta. Varje enskild fastighetsägare har därför redan från början full insyn och kontroll över kostnaden, vilket gör beslutet om en eventuell anslutning enklare. Vi upplever att vårt takpris har varit avgörande för att skapa intresse bland fastighetsägaren för modellen.

Skaramodellen kräver dock en viss motprestation från de boende: Inför en utbyggnad i ett område kräver vi att de boende utser en arbetsgrupp som kan representera området. Arbetsgruppen är aktiv under hela utbyggnaden och utgör en viktig länk mellan oss och de boende. De boende behöver dock inte bilda någon VA-förening med det ansvar det innebär. När nätet är utbyggt tar vi ansvar för drift och underhåll av nätet i evig tid. 

Varje område blir en egen ekonomi och det som respektive fastighetsägare betalar för drift och underhåll går till just deras nät och inte in i företagets övriga ekonomi. För att inte någon ska tvivla på just detta erbjuder vi stor insyn i ekonomin.

Vi har utvecklat Skaramodellen som ett svar på ett konkret problem som vi är långt ifrån ensamma att ha. Till dem som brottas med samma problem i andra kommuner vill vi säga: Skaramodellen visar att det går att få personer att frivilligt ansluta sina fastigheter till de kommunala VA-nätet samtidigt som miljön och förutsättningarna att leva på landsbygden, inte minst genom tillgången till fibernätet, förbättras.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.