Kommuner och regioner behöver 35 miljarder till

I dag presenterar LO-ekonomerna sin prognos för den svenska ekonomin. Covid-19 slår hårdare mot den globala ekonomin än vad finanskrisen gjorde 2009.

För svensk del spår vi att BNP krymper med 5,5 procent under 2020. Konsumtionen kan börja återhämta sig redan under tredje kvartalet, men annan mer trögrörlig ekonomisk aktivitet såsom näringslivets investeringar väntas fortsätta falla under hösten och fördröja återhämtningen.

Arbetslösheten hålls tillbaka genom korttidspermitteringarna, men i takt med att de löper ut och den ekonomiska aktiviteten fortsatt är nedtryckt av pandemin stiger arbetslösheten till drygt 10 procent i slutet av året för att därefter börja en långsam återhämtning under 2021.

Krispolitikens första fas har varit inriktad på att få ekonomin att övervintra. Hushållens inkomster har relativt framgångsrikt skyddats genom subventionerade permitteringar, reducerade karensavdrag och förstärkt arbetslöshetsersättning. Med den stigande arbetslösheten kommer arbetslöshetsförsäkringen att öka i betydelse för att värna individerna. Att enligt planen kraftigt sänka ersättningen i januari, då arbetslösheten kan vara över 10 procent, vore ett hårt slag mot enskilda individer och ekonomin i stort.

Tonvikten i krispolitiken har legat på stöd till företagen för att minimera antalet konkurser i bärkraftiga företag. Detta är nödvändigt för att skydda arbetstillfällen och rädda institutionellt kapital. Samtidigt är företagsägandet mycket ojämlikt fördelat i samhället. Baserat på fördelningen i utdelningsinkomster uppskattar vi att uppemot 50 procent av företagsvärdet är koncentrerat till den rikaste procenten av befolkningen. Ineffektiva stöd till företag som inte drabbats av krisen riskerar därför att få kraftigt ogynnsamma fördelningseffekter. Det är därför angeläget att eftersträva en hög grad av träffsäkerhet. Detta är ett av skälen till att vi betraktar de statliga subventionerna till företag som permitterar anställda som en bra åtgärd, medan den sänkta arbetsgivaravgiften för samtliga företag är olämplig.

Det tredje spåret i övervintringspolitiken har handlat om stöd till kommuner och regioner. När sysselsättningen i näringslivet faller kraftigt är det särskilt angeläget att värna den offentliga sysselsättningen. Detta kräver stora statsbidrag till kommunsektorn för att täcka extraordinära kostnader, stora inkomstbortfall och ett växande demografiskt tryck med allt fler barn och äldre som behöver kommunala tjänster. För 2020 har särskilda tillskott från regeringen täckt den största delen av det akuta behovet, men en stor del av kommunernas inkomstbortfall kvarstår 2021 då även en stor del av den uppskjutna verksamheten måste tas igen. Vi bedömer att kommuner och regioner behöver tillskott på 35 miljarder kronor under 2021 – utöver vad som hittills beslutats och aviserats – för att klara verksamheten utan stora skattehöjningar eller nedskärningar.

Framåt behöver Sverige successivt växla över sin krispolitik från att försöka övervintra under den akuta krisen till att understödja återhämtningen. Korttidspermitteringarna har varit nödvändiga och kan behöva förlängas, men de är också en exceptionell åtgärd avsedd för en mer begränsad tidsperiod.

Återhämtningspolitiken bör ha fyra centrala inslag:

• Det behövs stora satsningar på utbildning och omställning för dem som blir arbetslösa eller permitterade. Sverige behöver mängder av utbildad arbetskraft, till stor del inom offentliga verksamheter men också inom olika delar av näringslivet. Tiden för att möta det här behovet är nu.
• Det offentliga behöver bidra till återhämtningen genom att öka resurserna till renovering och uppgradering av svensk infrastruktur (särskilt för energi och datatrafik). Bostadsproduktion kan gynnas genom långsiktig offentlig kreditgivning. Åtgärder som stimulerar klimatomställningen bör prioriteras.
• Det offentliga åtagandet bör utökas. Kommunernas resurser bör stärkas, inte bara för att hålla skutan flytande utan också för att förbättra villkoren och kvaliteten inom exempelvis äldreomsorgen.
• Politiken måste ges en gynnsam fördelningsprofil för att stärka inkomsterna i låginkomsthushåll med hög konsumtionsbenägenhet.

Krispolitiken måste nu visa uthållighet. Mardrömsscenariot är en utveckling där arbetslöshet tillåts bita sig fast på rekordnivåer för att ekonomin inte fått tillräckligt understöd för att lyfta sig från den chock som pandemin inneburit.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.