Debatt
Kommunal ekonomi
10 januari 2020 kl 12:42

Kommuner mörkar neddragningar på skolan

Kommuner måste sluta ljuga om skolpengen. Ge skolan de resurser som utlovats och alla barn en bra start i livet. Om kommunerna inte lyckas axla detta avgörande samhällsansvar bör skolan förstatligas, skriver Sam Assadi (S) Värmdö. 

Det här är en opinionstext

Sam Assadi
socialdemokratisk debattör och fritidspolitiker från Värmdö

”Jag känner inte att jag får hjälp, Sam! Jag pluggar och pluggar, men det händer ingenting”. Min lillasyster hade svårt i skolan och brottades dagligen med dyslexi och inlärningssvårigheter. Hon levde i skuggan av den person hon drömde om att vara. För henne var tillvaron alltid ångestfylld. 

Runt om i landet har detta blivit en allt vanligare berättelse. Läsåret 2012–2013 var det 13,9 procent av eleverna som fick särskilt stöd i grundskolan, läsåret 2018–2019 var det endast 5,2 procent som fick denna hjälp, enligt en rapport från Skolverket. 

Under vårt senaste Skype-samtal berättade syrran hur hon vid flera tillfällen bad sin högstadierektor om mer hjälp. Hans svar var: ”Det finns barn som har betydligt större problem än du har”. Rektorn var tvungen att hushålla med resurserna och vissa barn fick förstås offras för att de ekonomiska underskotten inte skulle bli allt för stora. 

För lite pengar är en viktig förklaring till varför elever med särskilda behov inte får den hjälp de faktiskt har rätt till. Under 2018 genomförde 260 av landets 290 kommuner besparingar inom välfärden, enligt en undersökning gjord av Tankesmedjan Balans. 

Men kommunerna är långt ifrån öppna med att, eller varför, dessa besparingar genomförs. I stället har man under flera år sparat i smyg. Runt om i landet skryter politiker med att man nu infriar de löften man gav under valrörelsen genom att höja skolpengen. I vissa fall höjs den med två procent och i andra fall endast med en procent, jämfört med föregående år. Det är alldeles för lite. 

Enligt SKR krävs det att man höjer skolpengen med knappt tre procent om man vill bibehålla samma verksamhetsnivå som förra året. Satsningar som är mindre än kostnadsökningarna blir därför besked om nedskärningar lagom till det nya året.

Ta till exempel Stockholms stad. Majoriteten – bestående av Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet - beslutade i november att höja skolpengen med knappt en procent. Enligt Tankesmedjan Balans innebär nästa års nedskärningar på grundskola och förskola att politikerna i Stockholm sparat drygt 6 procent på skolan de senaste fem åren, vilket motsvarar flera hundra miljoner kronor.

Förra månaden – i samband med att nya verksamhetsplaner togs för skolan – valde politiker runt om i landet att stryka ordet ”satsning” från sina talepunkter, för att  i stället prata om nödvändiga ”effektiviseringar” av skolans verksamhet. 

Utbildningsnämnder runt om i landet spacklar nu över skolans nedskärningar genom att cyniskt leka med siffror

Lärarna i den svenska skolan upptäckte aldrig min systers dyslexi, det beskedet fick hon i stället vid ett besök hos en dyr psykolog i Los Angeles. Det krävdes att hon som kund köpte hjälp i ett annat land. För i den svenska skolan lämnades hon ensam.

Läs också nyhetsartikeln:

Kommuner fortsätter att svika barn i smyg när de mörkar nedskärningarna i skolan. Lögnerna om skolpengen måste få ett slut. Skolan måste få de resurser som utlovats för att barnen ska få en bra start i livet. Om kommunerna inte lyckas axla detta avgörande samhällsansvar bör skolan förstatligas. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 10 januari 2020 kl 12:42

Skribent

Sam Assadi
socialdemokratisk debattör och fritidspolitiker från Värmdö