Debatt
Utanförskap
15 juni 2017 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Kommunen ska inte ta över polisens uppgifter”

Enligt polisen har antalet ”särskilt utsatta områden” i Sverige ökat från 15 till 23. I åtta nya stadsdelar, varav Karlslund i Landskrona är en, är rättsstaten satt i gungning. Rikspolischefen vill nu se kraftig respons i dessa områden – men vad innebär det konkret i polisresurser? Kommunen varken kan eller ska ta över polisens uppgifter. Efter att ha klassificerat ett område som särskilt utsatt ökar kraven väsentligt på polisen. 

Det här är en opinionstext

Torkild Strandberg
kommunstyrelsens ordförande (L) Landskrona

I min hemstad Landskrona har polisens nya klassificering resulterat i att vi fått ett nytt område som räknas som särskilt utsatt, nämligen Karlslund. Att detta miljonprogramsområde har stora sociala problem och hög kriminalitet har varit känt länge. Det är också något som vi inom politiken adresserat. I början av året offentliggjordes den plan vi har för Karlslund: området ska rustas upp och få en helt annan profil. Målet är att göra Karlslund till ett nationellt föredöme vad gäller miljonprogramsområden.

Vi har redan nu ett bra, konstruktivt och nära samarbete med den lokala polisen. Problemet är att resurserna är för små och insatserna för fragmentariska med tanke på att de poliser som finns inte ges möjlighet att skaffa en lokalkännedom och vara långsiktiga.

Att polisen nu identifierat området som särskilt utsatt är därför bra. Det ger oss större möjligheter att faktiskt lyckas med våra ambitioner. Det ökar också kraven på polisen. Om man pekar ut ett område som särskilt utsatt stärks också förväntningarna på en tydlig polisiär åtgärdsplan. Hur ska de kriminella gripas, dömas och straffas? Polisen kan inte ägna sig åt något som påminner om att göra väderprognoser och sedan konstatera att det blir som det blir. Efter att ha klassificerat ett område som särskilt utsatt ökar kraven väsentligt på att leverera tydliga resultat.

Att vår rikspolischef säger att han vill se en långsiktig och kraftfull respons i de utsatta områdena är positivt. Min följdfråga blir då: vad innebär detta rent konkret i polisresurser? Om nu diagnosen är ställd, vad är behandlingen?

Rikspolischefen hävdar att ”betydligt fler samhällsaktörer” än polisen ska hållas ansvariga för kriminalitetens motverkande. Det duger inte. Kommunen varken kan eller ska ta över polisens uppgifter. Frågan om lag och ordning är ytterst en fråga för polisen. I lokalsamhället gäller bara stadig och kontinuerlig polisnärvaro för brottsprevention och brottsbekämpning. Dagens organisation och kultur klarar uppenbarligen inte detta. Här hade jag velat se förbättringar. Två exempel:

* Fler poliser: detta är avgörande för brottsutvecklingen och tryggheten i Karlslund. För mig är det väldigt enkelt. Polisen förhindrar, förebygger och klarar upp brott. Fler poliser ger helt enkelt en större trygghet. Ska rättsstatens principer åter rulla in i våra problemområden krävs långsiktighet, uthållighet och lokalkännedom i polisens arbete.

* Förändrade lagar och regelverk: Övervakningskameror borde tillåtas att sättas upp på de mest brottsutsatta platserna i Karlslund. Jag är övertygad om att detta skulle vara en åtgärd som skulle ha mycket goda effekter på brottsbekämpningen. Erfarenheten visar att där polisen tillåts att kameraövervaka, minskar kriminaliteten. Praxis måste även ändras så att man prövar utvisning om en person som inte är svensk medborgare begår ett brott. Här har Liberalerna föreslagit en rad åtgärder som skulle göra stor skillnad. Vi måste även se över hur vi betalar ut försörjningsstöd. Det ska aldrig vara möjligt att ha bidrag som bas för kriminell verksamhet.

Min förväntan är att den nya klassificeringen matchas med en ambitionshöjning från polisens sida. Problemen löses inte med sociala projekt och tomt prat. Vad som behövs nu är kraftfulla åtgärder som med beslutsamhet trycker tillbaka kriminaliteten. Vi gör vår del av jobbet och polisen måste göra sin.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 15 juni 2017 kl 05:30
Uppdaterad: 15 juni 2017 kl 10:46

Skribent

Torkild Strandberg
kommunstyrelsens ordförande (L) Landskrona