”Kommunen basen för effektiv kamp mot droger”

Narkotikapolitiken har under många år tillåtits förfalla och den restriktiva modellen har allvarliga brister. Som ny chef för socialdepartementet har Lena Hallengren (S) ansvaret för narkotikapolitiken och möjlighet att återta initiativet. 

Fokus måste ligga på prevention och tidig upptäckt i syfte att minska användningen och nyrekryteringen bland unga. Samtidigt behövs vård och stöd för dem som fastnat i missbruk och beroende. Fyra åtgärder för att förbättra det preventiva arbetet är särskilt viktiga:

Förstärk socialtjänstens möjligheter att ingripa. Socialtjänstens måste få mandat att ingripa kraftfullt när unga människor är på väg in i missbruk och kriminalitet. Jan Jönsson, socialborgarråd (L) i Stockholm, har i olika sammanhang satt fingret på svagheterna i socialtjänstlagen och föreslår en tydligare tvångstrappa inom socialtjänsten innan omhändertagande. Socialtjänsten måste ha möjlighet att besluta om successivt allt mer ingripande åtgärder om situationen för barnet försämras och familjen eller den unge inte är mottaglig för stödinsatser. Polisen behöver ges möjlighet att vid tidigt ingripande köra hem minderåriga som de upptäcker i riskfyllda miljöer. Socialtjänsten ska också kunna begära sådan assistans.

Förenklad biståndsbedömning nödvändig för snabba enkla insatser. Den utredning som nu ser över socialtjänstlagen ska bland annat komma med förslag om så kallad förenklad biståndsbedömning. I direktiven till utredningen var den tidigare regeringen mycket tydlig med att det är viktigt. Även SKL föreslår detta. En förenklad biståndsbedömning möjliggör tidiga, snabba och enkla insatser och är särskilt viktig för skolan i samband med oro och misstanke om att en elev använder droger. Exempel på sådana enheter och insatser inom socialtjänsten finns redan men riskerar att stängas ned om inte nya regler för förenklad biståndsbedömning införs. Alternativet är en lång och ofta osäker omväg via socialtjänstens bedömning, utredning och eventuella insats.

Sekretesslagen måste ändras. Vid oro och misstanke om att en elev använder narkotika är skolan skyldig att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Sekretesslagen gör att skolan inte med automatik får någon information om socialtjänstens insatser. Skolan vet inte om eleven tar emot socialtjänstens insatser och fortsätter att använda droger eller inte. Frustrationen i skolan över detta är stor. För skolan är den informationen viktig för att på bästa sätt kunna hjälpa eleven. Sekretesslagen behöver därför ändras.

Straffvarning som påföljd vid ringa narkotikabrott. Förbudet i narkotikastrafflagen mot användning av narkotika är viktigt. Det ger polisen en möjlighet att tidigt upptäcka och ingripa. Men tillämpningen av lagen behöver förbättras. Påföljden vid ringa narkotikabrott bör för alla under 25 år regelmässigt vara straffvarning kopplat till krav på att man genomgår ett kortare program med drogtester för att kontrollera drogfriheten. Vid fullföljt program stryks noteringen i belastningsregistret, om inte faller böterna ut vilket sedan syns i belastningsregistret i fem år. I dag kan böterna och noteringen i belastningsregistret kvarstå trots att den dömde fullföljt ett program och uppvisat drogfrihet. Med vår modell lönar det sig att avstår från droger.

Med dessa förbättringar ges både skola, polis och socialtjänst bättre möjligheter att förebygga och tidigt agera mot ungas användning av narkotika, vilket är den centrala frågan. Vi behöver inte hårdare tag mot narkotikan, vi behöver tidigare och effektivare insatser.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.