Debatt
Förvaltning
5 november 2014 kl 12:28

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Kommunchefens roll upp till kommunerna själva

Vi förordar att kommunallagen ändras - men vi tror inte på en gemensam konstruktion för kommunchefen. Alla kommuner är olika och kommunchefens roll varierar därmed kraftigt, svarar Anna Wiklund (M), kso i Enköping och Leif Hallström, fd kommundirektör.

Det här är en opinionstext

Replik. Tjänstemän måste få en tydligare roll i lagen, skriver bland andra Juseks vd i Dagens Samhälle 16/10. Vi har tidigare i en debattartikel i Dagens Samhälle konstaterat att chefskarusellen ständigt pågår och i samband med politiska val med majoritetsskiften tar karusellen ökad fart. 

Kommunchefer/direktörer och förvaltningschefer blir otrygga när de blir överkörda av politiker och otryggheten resulterar i att de blir rädda för att ta beslut. Rädslan och otryggheten kan smitta av sig i hela organisationen.

Det är lika olyckligt när förtroendevalda känner att de inte längre styr verksamheten och att de enbart upplever sig som ”åskådare”. Då ligger det nära till hands att politikerna tar saken i egna händer och tar de beslut som egentligen är tjänstemannaärenden. Vi konstaterade också i vår debattartikel att det är lika illa när tjänstemän själva fattar beslut som ligger på de förtroendevaldas bord.

När politiker inte känner förtroende för en chefstjänsteman finns det sällan någon annan utväg än att chefen får gå. Den som är förtroendevald sitter förstås kvar. Det tar cirka ett och ett halvt år för en chef att ordentligt komma in i sin roll. Att då få sluta efter 12-18 månader är en katastrof på flera sätt; mänskligt, resultatmässigt och ekonomiskt för alla parter.

I vår debattartikel förordade vi att en fungerande modell för mål- och resultatstyrning, där politiker- och tjänstemannarollen tydligt klargörs, är en grundförutsättning för ett fungerande styrsystem. Kommunen/landstinget behöver fastställa en policy som blir riktlinjer för vilken roll som politiker respektive tjänstemän har. I denna policy klarar man också ut förutsättningarna för hur decentralisering av beslutsprocessen ska fungera, dvs villkoren för att beslut ska få tas ute i verksamheten. 

I debattartikeln skriven av vd:n för Jusek och ordföranden i Kommundirektörsföreningen föreslås att den höga omsättningen av chefstjänstemän kan förebyggas genom en ändring i kommunallagen. De båda skriver att det behövs en instruktion som beskriver uppdraget för den ledande tjänstemannen, detta för att skapa stabila spelregler mellan politik och förvaltning. 

Vi tror inte att en instruktion i kommunallagen där uppdraget för kommunchefen/kommundirektören regleras är en lyckad lösning. Sverige har 290 kommuner och alla är olika. Kommunchefernas roll varierar kraftigt i kommunerna. 

Även vi förordar att kommunallagen ändras, men med kompletteringen att det ska finnas en instruktion för kommunens främsta tjänsteman. Hur denna instruktion ska utformas måste respektive kommun själv avgöra. 

Vi har egen erfarenhet av att upprätta ett ledningskontrakt som undertecknas av kommunchefen och kommunstyrelsens ordförande (kso). 

I detta kontrakt klargörs tydligt vad som kan förväntas av kommunchefen. Kontraktet revideras årligen och utgör underlag för det utvecklingssamtal som förs mellan kommunchef och kso. Kompletterat med en tydlig policy för mål- och resultatstyrning får man med ledningskontraktet en hållbar modell för mål- och resultatstyrning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 5 november 2014 kl 12:28
Uppdaterad: 10 november 2014 kl 13:54

Skribenter

Anna Wiklund
kommunstyrelsens ordförande (M) Enköping
Leif Hallström
f d kommundirektör