Kommuner

Kommunalt arbetstvång kan leda till hjärtattacker

Förlegad lagstiftning från 1800-talet innebär att kommuner kan bestämma att småhusägare ska sköta underhållet för gångbanor. Det är varken effektivt eller rimligt när det finns kommunala snöplogar och sopmaskiner, skriver riksdagsledamoten Lars Beckman (M). 

Naturvårdsverket har uppmärksammat regeringen på att det finns behov av att se över lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning utifrån ett renhållningsperspektiv och att lagen är ålderdomligt utformad. Regeringskansliet har därför fått i uppdrag av regeringen att undersöka hur man kan se över lagen vad gäller ansvarsfrågan för nedskräpning.

Jag har vid en interpellationsdebatt i riksdagen med miljö- och klimatminister samt vice statsminister Isabella Lövin väckt frågan om det inte vore lämpligt, när regeringen ändå håller på och ser över lagen, att även titta närmare på den otidsenliga möjligheten för kommuner att överlåta underhållsansvaret för gångbanor på småhusägare. Något som cirka 60 procent av Sveriges kommuner utnyttjar. Organisationen Villaägarna har även påpekat den ålderdomliga lagstiftningen vilket uppmärksammats omfattande under årets snökaos.

Om lagen anses ålderdomlig när det gäller nedskräpning, är det ju ingenting jämfört med hur det är beträffande den delen som gäller att Sveriges kommuner har möjlighet att bestämma att småhusägare ska skotta snö, halkbekämpa, plocka bort skräp, kratta löv, rensa ogräs samt beskära träd och buskar på kommunens gångbanor. Den delen av lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning går tillbaka på 1868 års ordningsstadga och ännu äldre reglering.

På 1800-talet fanns det inte kommunala snöplogar eller sopmaskiner, så då var det väl någonstans naturligt att var och en högg i med snöskyffeln eller sopborsten på den kommunala gångbanan utanför sitt hus. Fast hur effektivt är det egentligen år 2019 att mängder med småhusägare i ett kvarter ska kratta löv, rensa ogräs och skotta en bit var av en gångbana, i stället för att vi tillsammans använder kommunala snöplogar och andra effektiva maskiner som tar hand om den saken? Om man värnar miljön så ska man självklart renhålla så effektivt och miljövänligt så möjligt. 

Enligt en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är en av de vanligaste orsakerna till fotgängarolyckor dålig snöröjning och halkbekämpning. Hela 74 procent av fallolyckorna bland fotgängare beror på snö och is. 

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) skriver i en rapport från år 2015:

”Att prioritera gång- och cykelbanor vid vinterväghållning verkar vara fördelaktigt både med avseende på skadereducering och med avseende på kostnader för vård och sjukskrivningar på grund av skador från halkolyckor”.

De som är äldre, sjuka, funktionshindrade eller på semester, kan ha svårt att ta hand om gångbanan, men den här gamla lagen visar ingen som helst pardon. Snöar det, behövs sopas, krattas eller rensas ogräs, så är det bara att hugga i, gammal som ung.

Många med hälsobekymmer röjer bort snö, trots att risken för benbrott är större på vintern och att risken för hjärtinfarkt ökar vid ansträngning i kyla. Men det förekommer även att ingen snö- eller halkbekämpning utförs överhuvudtaget. Kvaliteten på snöröjningen och halkbekämpningen varierar därför kraftigt, så risken för halkolyckor ökar.

Möjligheten till ”kommunalt arbetstvång” har överlevt sig själv och är minst sagt passé. Fast till skillnad från annan föråldrad juridik som straffarbete och häxprocesser som med rätta har förpassats till historien, lever det ”kommunala arbetstvånget” på gångbanor märkligt nog kvar.

Regeringen borde utreda om det verkligen ska vara så att småhusägare ska underhålla kommunala gångbanor, när man ändå håller på och se över den här gamla lagen. Snöröjning i kommunal regi, skulle ju onekligen ge färre benbrott och hjärtinfarkter samt därmed lägre belastning på sjukvården. Så visst borde det här vara värt att titta närmare på. Vem kan vara emot en lagstiftning som är anpassad till 2019 i stället för 1819?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.