Äldreomsorg

Kommunals krav: Trygghet även i privat äldreomsorg

Det borde vara en självklarhet att undersköterskor som arbetar inom privat äldreomsorg ska få samma löneökning som övriga kollegor redan fått. I årets avtalsrörelse ges Vårdföretagarna möjlighet att följa den övriga branschens goda exempel och ta ansvar för både en mer jämställd lönebildning och framtida rekryteringsbehov inom välfärden.

I slutet av november ska Kommunal och arbetsgivarna i Vårdföretagarna teckna ett nytt kollektivavtal för privat äldreomsorg. I avtalsrörelsen driver Kommunal trygga anställningar, heltid som norm och en extra lönesatsning på undersköterskor. Mot detta står arbetsgivarnas strävan mot ökad ”flexibilitet” – en omskrivning för allt otryggare anställningsformer med sämre villkor. 

Kommunal har i årets avtalsrörelse varit mycket framgångsrika i att lyfta undersköterskors unika kompetens. Sveriges kommuner och landsting (SKL), samt de privata arbetsgivarorgansationer där förhandlingar skett, har ställt sig bakom att undersköterskornas yrkeskunnande uppvärderas genom en extra lönesatsning. Så många som 150 000 undersköterskor har hittills fått del av den extra lönesatsningen.

Dessutom har arbetet för att göra heltid till norm, även inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken, inletts. Heltid som norm är en förutsättning för att bryta värdediskriminering och säkerställa att även anställda inom välfärden ska kunna leva på sin lön och på sin framtida pension.

Nu förhandlar Kommunal med Vårdföretagarna för anställda inom privat äldreomsorg. Oavsett om verksamheten drivs i offentlig eller privat regi ska arbetsinsatsen värderas utifrån komplexiteten och kravet på ansvar i arbetet. Det borde vara en självklarhet att de undersköterskor som arbetar inom privat äldreomsorg ska få samma löneökning som övriga kollegor redan fått.

I årets avtalsrörelse ges Vårdföretagarna möjlighet att följa den övriga branschens goda exempel och ta ansvar för både en mer jämställd lönebildning och framtida rekryteringsbehov inom välfärden. 

Tidningen Kommunalarbetarens granskning av den vinstdrivande delen av vårdbranschen visar att det går bra för företagen, de största aktörerna genererade inte mindre än 1,5 miljarder kronor i vinst bara under förra året. De små företagen går ännu bättre och visar upp än högre vinstmarginaler. Det är alltså en både lönsam och växande bransch, med tanke på en åldrande befolkning.

Läs även Vårdföretagarnas replik. 

En undersökning som Sifo gjorde åt Kommunal i våras visar att 90 procent av Sveriges befolkning tycker att en undersköterska ska tjäna lika mycket som, eller mer än, en industriarbetare. Åtta av tio tycker att det är ett underbetalt arbete och så många som var tredje skulle till och med vara beredd att avstå hälften av sin egen löneökning till en undersköterska. 

Vill företagen ha utbildade undersköterskor som tryggar god kvalitet och kontinuitet inom vård och omsorg är det dags att uppvärdera och erkänna deras yrkeskunnande. Behovet av kompetent och välutbildad personal kommer att öka när en allt äldre befolkning ska få god vård och omsorg. Enligt Statistiska centralbyråns prognoser behöver det rekryteras 160 000 undersköterskor till 2035. För att möta behovet och attrahera unga människor till yrket måste villkoren bli bättre.

Nu finns möjlighet att genomföra nödvändiga förbättringar och investera i både dagens och framtidens anställda inom den växande privata vårdsektorn. Resten av branschen verkar ha förstått vikten av förbättringar, Kommunals förhoppning är att insikten även nått Vårdföretagarna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.