I dag onsdag lämnar jag in Sacos remissvar på den parlamentariska landsbygdskommittén. Kommittén har lagt fram 75 förslag, inom en rad olika områden, i syfte att forma en sammanhållen politik för att utveckla Sveriges landsbygder.
Förslagen antas ha positiva effekter för de som bor på mindre orter, men det finns inga ordentliga konsekvensanalyser. Det gör det omöjligt att utvärdera och bedöma rimligheten i de effekter som kommittén hoppas på och leder till att Saco inte kan ställa sig bakom förslagen.
Det finns däremot anledning att kommentera den föreslagna kommunaliseringen av högskoleutbildning. Kommittén vill ge universitet och högskolor i uppdrag att öka tillgängligheten till högre utbildning i landet, samt att högskolorna i större utsträckning ska anpassa utbildningar till lokala arbetsmarknader. Men att det finns högskolor i varje kommun kommer aldrig att lösa utmaningen med att öka den lokalt kvalificerade arbetskraften.
Enligt Universitetskanslersämbetet finns det cirka 50 högskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare. Dessa lärosäten har en bra geografisk spridning som innebär att svensk högskoleutbildning har en mycket hög tillgänglighet. Det ges dessutom utbildningar som är gångbara i stora delar av landet. Saco ser ingen anledning att etablera fler lärosäten och vår uppfattning är att högskolan inte ska arbeta med lokala anpassningar av utbildningarna.
REPLIK: Kommunal högskola felaktig slutsats.
Kommitténs förslag utgår från en naiv förhoppning att alla individer kommer att välja den närmaste högskolan. Men det finns inga bevis för att så är fallet, inte ens i den studie som kommittén citerar. Här framgår istället att endast en fjärdedel av studenterna från landsbygdskommuner väljer den närmaste högskolan.
Priset för kommitténs önsketänkande kan bli högt. Högskolornas ekonomi är redan i dag ansträngd. Den föreslagna decentraliseringen, genom kommunala utbildningscenter, skulle försämra högskolekvaliteten ytterligare, eftersom de redan begränsade resurserna sprids ut ännu mer. Dessutom ökar kostnaderna för utbildningen genom den infrastruktur som tillkommer.
Den regionala placeringen av en högskola har liten betydelse för var människor väljer att bo. Vi flyttar av många olika anledningar, men tillgången till jobb med goda arbetsvillkor är ofta den avgörande faktorn. Goda arbetsvillkor har också den positiva effekten att ungdomar väljer att utbilda sig i det yrket. Det måste alla arbetsgivare tänka på oavsett i vilken del av landet de driver sin verksamhet. Tillgången på jobb och goda arbetsvillkor är alltså betydligt viktigare för landsbygdens kompetensförsörjning än korta avstånd till högskolan.
Saco vill också att hela Sverige ska leva, men inte på bekostnad av kvaliteten på landets universitet och högskolor. Regeringen måste överge tanken att utbildningspolitiken ska lösa alla möjliga problem, från arbetsmarknadsproblem till regionalpolitiska obalanser. Det är uppgifter för andra politikområden.
Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden måste högskolan få möjlighet att fokusera på sina huvuduppgifter, högkvalitativ utbildning och internationellt konkurrenskraftig forskning. Då är en kommunalisering helt fel väg att gå.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
