”Kommunal miljardsmäll om EU förbjuder gummigranulat”

I Sverige finns det cirka 1 300 konstgräsplaner, de allra flesta består av konstgräs med ifyllnadsmaterial från återvunna bildäck. Det så kallade SBR-granulatet har överlägsna egenskaper för idrottande. Det är väderbeständigt, har hög uthållighet över tid och bidrar till ett skonsamt underlag för idrottande utan att riskera skador. Materialet och egenskaperna är efterfrågade av landets kommuner, och Svenska Fotbollsförbundet rekommenderar att man anlägger sina konstgräsplaner med det.

Varje år bidrar dessa konstgräsplaner till minst 30 miljoner individmotionstimmar i Sverige. En konstgräsplan med gummiinfill motsvarar upp till 10 stycken planer med naturligt gräs, sett till årlig speltid.

Men nu hotar ett nytt förslag från Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) att fullständigt slå undan förutsättningarna för breddidrotten i Sverige. Echa har presenterat ett förslag om ett totalförbud i hela EU mot bland annat återvunnet däckgummi som infillmaterial. Om förslaget blir verklighet, innebär det att i stort sett alla Sveriges konstgräsplaner måste rivas upp och ersättas med nya planer.

Att driva igenom ett totalförbud i hela EU, utifrån felaktiga slutsatser och ogrundade antaganden, är oproportionerligt och leder inte till några som helst vinster vare sig för miljön eller klimatet. Vi menar att Echa:s förslag bör ifrågasättas utifrån fyra perspektiv:

• Ett totalförbud är oproportionerlig och leder inte till någon ökad miljönytta. Echa:s slutsatser baseras på äldre studier, medan nya och mer omfattande studier visar på motsatsen. I stället för ett förbud borde vi successivt implementera den standard som Svenska institutet för standarder (SIS) och dess europeiska motsvarighet CEN antagit, om att minska spillet från planer och tydliggöra skötselråden till kommuner. Med enkla medel kan vi skapa större miljönytta än ett förbud någonsin kommer att leda till.
• De ekonomiska konsekvenserna av ett förbud är orealistiska. Kommunerna har inte råd att lägga om alla sina planer och inte heller att investera i de alternativa, mycket dyrare, materialen. För landets kommuner skulle det innebära en direkt ökad kostnad om minst 1,3 miljarder kronor. Lägg därtill ökade skötsel- och underhållskostnader, kortare livslängd för materialet och minskad speltid.
• Ett förbud skulle avsevärt minska tillgänglig spel- och aktivitetstid för barn och unga. Dessutom skulle kvaliteten på planerna försämras då inga av de alternativa materialen lever upp till samma krav som granulatet. Enligt en studie som vi låtit Novus göra, uppger landets kommuner att de efterfrågar alla de egenskaper på en konstgräsplan som SBR-gummi ger. Ett förbud skulle ge sämre nyttjandegrad för barn och ungas idrottande, sämre spelegenskaper, högre kostnader och inga klimatvinster.
• Det finns inga fungerande alternativ. Som alternativ till SBR-gummi nämns ofta kork. Men kork har större ekologisk påverkan än SBR-gummi utifrån ett livscykelperspektiv. Det krävs dessutom 130 fotbollsplaners yta korkeksplantage för att försörja en enda plan med infillmaterial från kork.

I nästan tjugo års tid har gummigranulat på konstgräsplaner gjort det möjligt för barn och ungdomar i Sverige att idrotta året runt, utan att det har konstaterats några konkreta miljöproblem. Om ECHA:s totalförbud blir verklighet, kommer det inte längre vara möjligt i samma utsträckning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.