”Kommunal konkurrens skadar AF-reformen”

I dag (13/11) går remisstiden ut för en statlig utredning som föreslår att kommunernas befogenheter ska ändras i syfte att tillåta kommunala enheter att delta i Arbetsförmedlingens valfrihetssystem och upphandlingar av arbetsförmedlingstjänster. Förslaget riskerar att kraftigt försvåra för fristående matchningsaktörer att bidra inom svensk arbetsförmedling.

Utredningen har tillsatts för att hantera en oro för att det skulle uppstå ”vita fläckar” i det reformerade systemet. Denna oro är dock obefogad. Riksrevisionens granskning av det befintliga systemet (Stöd och Matchning) visar att hela 99 procent av den arbetsföra befolkningen bor i ett leveransområde där det finns fristående leverantörer.

Till detta kommer att arbetsmarknadens parters egna omställningsorganisationer klarar av att ge stöd och hjälp för uppsagda medarbetare över hela riket. Dessutom har coronakrisen visat att digitala kanaler säkrar behov som uppstår även på de mest avlägsna platser.

Att i ett sådant läge öppna för att landets kommuner ska kunna konkurrera fullt ut med fristående aktörer i Arbetsförmedlingens system är oerhört långtgående. Om detta genomförs kommer det att leda till allvarliga konkurrensproblem för fristående aktörer och sämre kompetensförsörjning till näringslivet. I förlängningen riskeras hela systemets funktionalitet.

Utredaren pekar själv på flera grundläggande problem: Kommuner kan inte gå i konkurs, har parallell myndighetsutövning, samt har tydliga incitament att rikta arbetssökande till subventionerade anställningar i kommunal regi i stället för till riktiga jobb. Utredaren slår fast att konkurrens på lika villkor är omöjligt att uppnå.

De åtgärder som föreslås mildra konkurrenssnedvridningen är dessutom otillräckliga och praktiskt svårtillämpade, allt enligt en färsk konsekvensanalys av några av landets främsta konkurrensexperter vid konsultföretaget Copenhagen Economics på beställning av Svenskt Näringsliv och Almega.

Under sådana förutsättningar blir det omöjligt för fristående aktörer som verkar i konkurrens med kommunerna att bedriva långsiktig verksamhet. En utslagning av fristående aktörer kan förutses.

Dessutom är det resultatbaserade ersättningssystem som är grunden för en ny reform oförenligt med kommunal medverkan. Utredningen konstaterar att det är problematiskt att kommuner kan få dubbel ersättning vid förmedling av kraftigt subventionerade anställningar som exempelvis Extratjänster som de redan får betalt för.

Förslaget öppnar för en kommunalisering av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det leder till mindre rörlighet av arbetskraft över landet och att kommunala matchningsaktörer prioriterar kompetensförsörjning till kommunens egna enheter – inte de behov av arbetskraft som finns i näringslivet. Ytterst drabbas de arbetssökandes möjligheter att komma i arbete.

Reformen av Arbetsförmedlingen – som ska vara på plats senast år 2022 – riskerar att tappa potential i form av stora samhällsvinster och bättre kostnadseffektivitet om detta utredningsförslag blir verklighet. Det vore synd, eftersom så mycket annat med reformen ser ut att landa rätt. Kasta förslaget i papperskorgen innan det är för sent.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.