Debatt
Skatter
7 november 2016 kl 10:12

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Köttskatt rustar jordbruket för framtiden

En skatt på kött skulle hjälpa omställningen från animalieproduktion till produktion av vegetabiliska livsmedel, bioenergi och framtidens cellulosabaserade material. Det skulle rusta vårt svenska jordbruk inför den globala livsmedelskris som klimatförändringarna leder oss mot.

Det här är en opinionstext

REPLIK Sten Bergheden, riksdagsledamot (M), skriver 25 oktober att köttskatt är oförenlig med en levande landsbygd och att svensk biff är bra både för miljön, den biologiska mångfalden och jobben i Sverige.

Påståendena saknar faktastöd. Den globalt skenande köttkonsumtionen utgör ett av våra största miljöhot, oavsett om nötköttet på tallriken kommer från Irland eller Sverige. Den negativa miljöpåverkan från svensk köttproduktion är inte mindre än den i andra europeiska länder. Det svenska köttet är en mycket stor klimatbov och foderodlingen till köttindustrin är huvudorsaken till Östersjöns övergödning. Genom import av foder bidrar den svenska köttindustrin också till skövling av värdefulla ekosystem i andra länder.

Naturvårdsverket skriver i rapporten ”Hållbara konsumtionsmönster” att summan av Sveriges växthusgasutsläpp, inrikes plus utrikes, ökat med 17 procent de senaste 20 åren. Den kraftiga utsläppsökningen beror på ökad konsumtion. I dag är växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år. Att kött, mejeriprodukter och fisk ersätts med vegetabilisk föda är en nödvändig förutsättning för att kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen från maten till globalt hållbara 0,3 ton per person till år 2050.

Den effektiva lösningen för att komma tillrätta med det svenska jordbrukets klimatpåverkan är att byta ut köttet mot vegetabiliskt protein. Enligt Mat-klimat-listan från Sveriges lantbruksuniversitet orsakar nötkött ungefär 26 kilo koldioxidekvivalenter per kilo konsumerat kött i form av koldioxid från nedhuggen skog, metangas från kornas magar och dikväveoxid från gödsel. Men väljer konsumenten i stället att äta proteinrika bönor blir utsläppen endast 0,7 kilo. Det är alltså nära 40 gånger bättre för klimatet att äta bönor än att äta nötkött.

Vi hoppas att regeringen snarast börjar satsa på politiska åtgärder för minskad köttkonsumtion och omställning av det svenska jordbruket. En skatt på kött skulle hjälpa till att minska efterfrågan, och stöd för omställning från animalieproduktion till produktion av vegetabiliska livsmedel, bioenergi och framtidens cellulosabaserade material, skulle rusta vårt svenska jordbruk inför den globala livsmedelskris som klimatförändringarna leder oss mot.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 7 november 2016 kl 10:12
Uppdaterad: 7 november 2016 kl 13:07

Skribenter

Per-Anders Jande
styrelseledamot Svensk mat- och Miljöinformation
Kerstin Amelin
styrelseledamot Svensk mat- och Miljöinformation
Jonas Norberg
medlem Svensk mat- och Miljöinformation